Ungdomsrådet en väg till medbestämmande
– Vi lever i en bra demokrati som kan göras bättre, säger Per-Ola Mjömark. Själv är han aktiv i KPLM(r):s ungdomsförbund Revolutionär kommunistisk ungdom, men ser inget motsatsförhållande i att samtidigt vara en demokratiförespråkare. – Organisationer som använder våld för att uttrycka sin åsikt har jag ingen respekt för. Civil olydnad är däremot okej, säger han. Sarah Brovall håller med. Hon är medlem i Ung vänster och tar också avstånd från våldshandlingar för att framföra sina politiska budskap. Sarah såg på nära håll vad det kan leda till under Göteborgskravallerna. Långt ifrån alla av de 70 som just nu sitter i ungdomsrådet tillhör något parti. Marja Tillgren och Jonas Odencrants är två exempel på det. De vet inte riktigt vilket håll de skall gå ännu - åt höger eller åt vänster eller kanske rentav stanna kvar där de är utan partitillhörighet. Marja ser demokrati som något annat än ideologi: – Man skall engagera sig i det som står en nära. Idealet är att alla skall var med att delta i beslut som rör en, säger hon och de övriga nickar instämmande. Just närhet och kanske framför allt snabbhet saknas i den svenska demokratin idag: – Allting tar tid när det gäller byråkrati, säger Jonas Odencrants. Alla närvarande är ense om att beslutsprocessen från tanke till resultat måste gå snabbare. De tror att ungdomars otålighet har att göra med att ungdomar helt enkelt är snabbare än vuxna. – Man utvecklas mycket snabbare som ungdom än vad vuxna gör, säger Marja Tillgren. Det finns ingen som förstår det ungas situation så bra som ungdomarna själva, menar de, och därför är ungdomsrådet ett mycket bra initiativ från kommunens sida. Tanken är att rådet dels skall fungera som remissinstans under kommunen i frågor som rör ungdomar, men det har även lite pengar och handlingskraft till sitt förfogande. Ett exempel på handlingskraft är när de för inte så länge sedan beslöt att ge föreningen Trevligt med rockmusik 15 000 kronor i bidrag. Ett annat område där rådet försökt påverka är Skånetrafikens - som ungdomarna ser det - dåliga förbindelser mellan Kristianstad och Hässleholm. Dock utan resultat än så länge. Ett nytt försök görs i form av en ny träff om fjorton dagar. Gruppen tycker att alla i en maktposition skall ha ett visst mått av demokratisk förankring - oavsett om de verkar inom den offentliga eller den privata sektorn. – Om man skall sköta sin makt bra är det viktigt att man lyssnar på andra, säger Marja Tillgren. Samtalet flyter så småningom in på media och dess roll i demokratin. Marcus Nilsson tycker att medias bild av verkligheten ofta är helt missvisande. Tidningar och TV har en tendens att fokusera på det speciella eller uppseendeväckande. Han var själv med i Göteborg i somras och tycker det är synd att allt intresse riktades mot kravallerna, istället för de stora flertalet som faktiskt demonstrerade fredligt. Marja Tillgren håller med om resonemanget: – Det är svårt att få fram de positiva sakerna i media. Man tvingas till att göra sensation för att komma fram. Detsamma gäller när media bevakar ungdomars situation i samhället. Då handlar det ofta om speciella saker som var det bästa fiket finns eller vilka byxor som är de snyggaste, menar Marcus Nilsson och de övriga håller med. De tycker att media istället borde inrikta sig på seriösa nyheter och reportage som speglar den verklighet dagens ungdom lever i. jimmy.vulovic @kristianstadsbladet.se Fakta / Ungdomsrådet n Det står öppet för alla ungdomar i Kristianstads kommun som vill engagera sig. Just nu finns 70 medlemmar. Den främsta målgruppen är ungdomar från årskurs 6 till 9 och gymnasieelever. Ungdomsrådet har stormöte en gång i månaden. Däremellan hålls möten i arbetsgrupper enligt ett schema som ungdomarna själva gör upp. Det finns tio arbetsgrupper - bland annat en PR-, hemside- och antirasismgrupp.
