GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Unika miljöer kartläggs

En mängd unika miljöer i Degeberga kartläggs just nu av högskole­studenter och stadsbyggnadskontoret. I ett gemensamt projekt ska de ta fram vad som är värt att bevara, och skapa nya digitala kartor.
Kristianstad • Publicerad 26 april 2013
Forsakar ska skärskådas. Virga Kulikauskaite, Diana Drougge, Sara Widersjö, Mina Gustafsson, Mathias Rydén Persson och Lisa Sihlberg ska kartlägga Degeberga och inventera kulturmiljön.
Forsakar ska skärskådas. Virga Kulikauskaite, Diana Drougge, Sara Widersjö, Mina Gustafsson, Mathias Rydén Persson och Lisa Sihlberg ska kartlägga Degeberga och inventera kulturmiljön.
Foto: Lasse Ottosson
Inventerar kulturmiljön. De blivande landskapsvetarna hjälper nu kommunen att uppdatera sitt kulturmiljöprogram. Från vänster: Katarina Olsson (kommunen), Sara Widersjö och Diana Drougge.
Inventerar kulturmiljön. De blivande landskapsvetarna hjälper nu kommunen att uppdatera sitt kulturmiljöprogram. Från vänster: Katarina Olsson (kommunen), Sara Widersjö och Diana Drougge.
Foto: Lasse Ottosson
Mathias Rydén Persson och Virga Kulikauskaite hittar ramslök i ravinen vid Forsakar.
Mathias Rydén Persson och Virga Kulikauskaite hittar ramslök i ravinen vid Forsakar.
Foto: 

Vattnet forsar och rinner vidare i bäcken. Vattenfallet Forsakar är ett av Degebergas största turistmål, och de sex studenterna från landskapsvetarprogrammet kliver omkring bland löven på gångstigen och studerar omgivningen.

– Det här är en del av Linderödsåsen, fast berggrund där inlandsisen gjort en ravin. Men inte hela vägen, det är därför vi har det här vattenfallet, säger Mina Gustafsson och pekar mot det.

– De högre markerna har varit odlade, men här nere i bokskogen har det mer varit betesmarker.

Det är hon som presenterar just den här miljön i Degeberga för de andra, och hon har läst på en del innan. Såväl stenhårda fakta om den röda ortognejsen som finns i berggrunden, som mjukare kunskaper om den biologiska mångfalden som trivs i omgivningen – och lite om sägnerna. Forsakar är ju känt för sina ”pysslingar”, små väsen som sades gömma sig i ravinen.

Tre dammar

Där fanns också legender om jättar, skogssnuan och om näcken som spelade i fallet. Väsen som fick mindre och mindre plats när dammar började anläggas i slutet av 1800-talet, för att utnyttja vattenkraften.

– Där kan man se tydliga rester av en gärdsgård, säger kurskompisen Sara Widersjö och pekar mot stenarna som sticker upp ur bäcken, där det en gång funnits en av tre dammar.

Hon och de andra studenterna är fullt sysselsatta med att analysera omgivningen, naturen och miljön.

Fast deras uppdrag handlar om så mycket mer. De är ute för att hjälpa stadsbyggnadskontoret i Kristianstad, och gör det som en del av sin kurs i projektledning som ingår i programmet.

Digitalt underlag

– Det är ett omfattande arbete, som nog inte hade gjorts om vi inte hade det här samarbetet, säger Katarina Olsson från Stadsbyggnadskontoret.

– Vårt kulturmiljöprogram visar vilka miljöer och byggnader som är kulturhistoriskt intressanta och värdefulla att bevara eller utveckla. Men vårt förra program är från 1993 och behöver uppdateras. Nu går vi igenom Degeberga som den första orten, säger hon.

Koncentrationen är i första hand på att inventera landskapet. Men även modern bebyggelse kommer att finnas med.

– Vi ska senare se på bykärnan, och på den gamla järnvägsstationen. Varje student kommer att presentera var sitt avsnitt.

Fältarbetet som de nu påbörjat ska revidera de gamla uppgifter som finns, och på sikt även skapa ett digitalt underlag.

– Det är fördelen med de här studenterna. De kan allt från landskap till GIS, geografiska informationssystem i datorn. Då kan de hjälpa oss att få fram ett digitalt program, som senare kan vara tillgängligt för allmänheten.

Maria Sällberg
Clifford Johansen
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.