Vårdpersonalen måste bli 900 färre

Kostnaderna ökar för mycket i Region Skåne. Nu måste kostnadsökningen minska med tre procent. För att budgeten inte ska sluta med underskott krävs besparingar på 550– 600 miljoner.

Regiondirektör Mats Welff tror inte att det går utan att minska personalstyrkan. Han tror att Region Skåne måste tillbaka till antalet anställda 2005, det vill säga drygt 33000 personer.

– Det handlar om 900 personer kanske. Vi har en väldigt stor verksamhet, så förhoppningsvis behöver vi inte säga upp anställda utan kan lösa det genom så kallad naturlig avgång och minskad rekrytering, säger han.

Centralsjukhuset föreslår till exempel att 26 personer får sluta när deras vikariat går ut. CSK ska också erbjuda garantipension till 15 personer. Fler är svårt, enligt sjukhuschef Ulf Kvist, eftersom tjänsterna inte får återbesättas.

Andra förslag för att CSK ska få ihop 70 miljoner kronor är till exempel att göra om administrationen, införa tre semesterperioder som minskar behovet av vikarier och låta Centralsjukhuset ta hand om all akutkirurgi och slopa den i Hässleholm.

– Vi har försökt undvika förslag som ger turbulens i vården. Det finns en väldig vilja i organisationen att åstadkomma detta. Samma arbete har pågått på alla Skånes sjukhus och i primärvården under våren. Nu ska Mats Welff och hälso- och sjukvårdsdirektören Karin Christensson träffa alla förvaltningschefer för att gå igenom förslagen.

Framför allt vill de diskutera förslag som kan få konsekvenser för andra delar av vården. Ett sådant förslag är Centralsjukhusets tanke om att stänga två av nio platser på intensivvårdsavdelningen. De två platserna är vikta för patienter i andra delar av regionen.

– Hässleholm och Kristianstad klarar sig nog med sju platser, men regionen kan få brist på intensivvårdsplatser. Det är definitivt ett bekymmer, säger Läkarfackets ordförande Lars Gillberg vid CSK. Tanken är att i första hand spara i verksamheter som inte är direkt anknutna till patienterna.

– Det kan vara kringverksamhet som administration, tvätt, materielfrågor, men det innebär också att arbeta på nya sätt och försöka hantera kostnaderna för jour och övertid. Vår strävan är att patienterna inte ska märka något, säger Mats Welff.

Men varken han eller Ulf Kvist vågar lova att patienterna inte påverkas.

– Någonstans kan det märkas, inte i sämre kvalitet i själva vårdmötet, men däremot kan det uppstå köer vid prioriteringar av patienter, säger Ulf Kvist.

Även Lars Gillberg ser en risk för längre väntetider, men ingen direkt fara för patienter. SKTF:s ordförande Ole Sunnerfjell ska bevaka att vikarier sätts in där de behövs.

– Den tunga biten är arbetsmiljön. Det går inte bara att lägga på arbetsuppgifter. Får vi signaler om det får vi ta det direkt.

Ingela Rutberg

044-18 55 65

ingela.rutberg@kristianstadsbladet.se