Vissa barn får för lite hjälp

Efter bakläxa från Skolinspektionen ska Kristianstad göra något åt problemet att många elever hamnar på efterkälken och får för lite hjälp. Kommunen har stora skillnader mellan eleverna med bäst och sämst betyg och situationen med ökande betygsklyftor är något Kristianstad delar med resten av landet.

– Skolan har blivit mindre likvärdig. Vi har blivit sämre på att kompensera för barn som till exempel växer upp i familjer där föräldrarna saknar utbildningsbakgrund eller barn i familjer som har varit i Sverige kort tid, säger Fredrik Axelsson (M), som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Släpar efter

Nästa månad kommer barn- och utbildningsförvaltningen att presentera ett nytt förslag, för nämndens politiker, på hur mer pengar ska tilldelas skolor med eleverna som släpar efter mest. Oppositionens Anders Tell (S) håller med om att det måste göras något åt problemet. Samtidigt är han oroad över situationen i skolan och kritiserar den nuvarande regeringen för att ha gjort försämringar genom sina reformer.

Sämre läsförståelse

– Läsförståelsen i Sverige under 2000-talet har försämrats. Friskolorna har bidragit till en ökad skolsegregation men skolan mår bäst, precis som samhället i övrigt, när människor med olika bakgrund möts i vardagen. Betydelsen av föräldrars utbildningsbakgrund har ökat, säger han och hänvisar till Pisa som är en internationell studie av elevers kunskaper.

Anders Tell ger även regeringens politik i allmänhet en känga. Han menar att barn, till personer som till exempel är arbetslösa, klarar sig sämre i skolan.

Håller inte med

– Det är en tragedi att tvingas gå till socialbyrån för att man är arbetslöshet och det är en medveten nationell politik där människor tvingas utanför a-kassa, trygghet och välfärd. Ojämlikheten ökar och det är klassbetingat. Klassbegreppet handlar om makt och vilka som inte har makt. Skolans uppgift är att kompensera människor som saknar makt, säger Anders Tell.

Den beskrivningen håller Fredrik Axelsson inte med om.

– Jag vänder mig mot begreppet att dela in människor i klasser. Det vittnar om en gammaldags syn på samhället, säger han.

Kritiken mot regeringens politik i allmänhet håller han inte heller med om utan hänvisar till att Alliansens arbetslinje gjort det bättre för människor.

Försvarar valfrihet

– Sedan finns det människor som levt i decennier på försörjningsstöd och det är en verklighet som vi måste förhålla oss till men göra vårt yttersta för att motarbeta, säger Fredrik Axelsson.

Även Moderaternas inställning till människors rätt att välja skola försvarar han.

– Förut var elever låsta att gå i vissa skolor och det fria skolvalet har förbättrat möjligheterna för många. Elever och föräldrar har nu ett viktigt ansvar för sitt val och det tycker jag är en rättighet man ska ha. Sedan kan vi inte komma ifrån att vissa elever är mer högpresterande än andra och det är just därför skolans kompensatoriska uppgift är så viktig, säger Fredrik Axelsson.