Jag gissar att skolstarten inte är efterlängtad av alla

D et är höst nu. Omstart. Nystart. Tid till att börja med något nytt, få in rutiner i vardagen och sluta tillbringa kvällarna med en grilltång i ena handen och en öl i den andra. Börja använda skor igen. Det är dags att få barnen att lägga sig på normala tider för att de ska orka gå till skolan. Dags för barnen att lämna det trygga hemmet och återgå till en vardag med mobbning och kränkningar.

Okej, inte alla barn. Men enligt Skolverket blir ungefär 8 procent av alla elever mobbade i skolan, vilket motsvarar 50 000 stycken. Jag gissar att den här perioden när sommarlovet övergår i hösttermin inte direkt är deras favorittid på året.

Jag minns själv hur jag längtade till skolan i slutet av sommaren. Hur jag studsade omkring runt mamma i bokaffären när det var dags att välja bänkpapper och fint papper att slå in böckerna i. Några nya pennor, en spexig pennvässare, linjal – allt var fräscht och rent och lockade fram en känsla av att nya tider stundade. Jag minns hur jag provpackade skolväskan på kvällarna för att allt skulle vara perfekt när den stora dagen kom. Jag känner fortfarande den söta doften av luktsudd när jag tänker på det.

Ja jag vet, jag är ofattbart gammal. Och på min tid fanns det också mobbning. Så klart. Däremot fanns inte internet, vilket jag så här 25 år senare är väldigt glad för.

På antimobbningsorganisationen Friends hemsida staplas nämligen deppig statistik över hur det ser ut på våra barns arbetsplatser. Siffror som aldrig under några som helst omständigheter skulle accepteras om det var vuxna människor som jobbade där. Till exempel så har så många som var fjärde elev på mellanstadiet fått utstå kränkningar och var tionde elev har varit med om att någon har spridit bilder eller filmer på dem mot deras vilja.

På min tid var mobilkameran inte ens uppfunnen. När jag var liten ringde det ut när skolan slutade och då cyklade man hem och drack O’boy och spelade Super Mario Bros 3 och kunde strunta i alla praktarslen på skolgården ända tills det blev ny dag.

I dag fungerar det inte så.

I dag finns mobbarna konstant i ens ficka när de smarta telefonerna har blivit den nya tidens skolgårdar. Minus knäskrap och tennisbollar i bakhuvudet förvisso, men ändå.

Mer depp: Hela 40 procent av gymnasieeleverna känner att de inte har någon att prata med om de blir utsatta för något på nätet. Alltså – så pass många ungdomar som känner att det inte finns någon de kan vända sig till när de är ledsna? Det är så sorgligt. Och det här är bara ett axplock av statistiken.

Runt om i landet startar skolorna nu. Runt om i landet provpackas skolväskorna. Och även om jag misstänker att bänkpapper tillhör det förgångna så är det nog ett och annat luktsudd som slinker ner tillsammans med surfplattorna, böckerna och drömmarna om en nystart.

Barn är bra skådisar och de är experter på att hålla masken. Håll koll på dem.

Bli den där som de vill komma till när de mår dåligt.