Kultur & Nöje

Till minne av en nordisk mästare

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Inge Knutsson (1948-2015). I måndags gick översättaren och Kristianstadsbladets kulturskribent bort.
Foto:peter åklundh
Inge Knutsson (1948-2015). I måndags gick översättaren och Kristianstadsbladets kulturskribent bort.

Översättaren och kultursidans mångårige skribent Inge Knutsson, Knislinge, är död. För sin gärning utsågs han till riddare av den isländska falkordern. Kulturredaktören Sune Johannesson tackar honom med en minneskrönika.

Jag var i Trelleborg i tisdags när jag fick beskedet i ett mejl. "Hej Sune - Översättare Inge Knutsson gick bort i natt efter längre tids sjukdom."

Jag reste mig från skrivbordet och gick ett varv på redaktionen, nej, ingen där hade jobbat med honom, ingen skulle veta om jag frågat. Alla borde. Inge Knutsson var en alldeles särdeles mänska, lika hängiven som kunnig inom det han bestämde sig att ägna sig åt.

Det han brann mest för var det nordiska, inte ur det där farligt inskränkta perspektivet som en del oroväckande stora partier ensidigt hyllar, utan för att det nordiska arvet är en rikedom och ett stolt kunskapsarv som riskerar att förloras på det ständigt internationellt uppdaterade altaret.

    Så fint ändå att ett av hans sista stora projekt kom att bli hans medverkan i den stora satsningen i att nyöversätta och nylansera de isländska sagorna till svenska. I hans imponerande omfattande yrkes-cv finns förutom detta sagoprojekt en lång rad berömda och betydelsefulla nordiska författares verk, så även hans personliga favorit Halldór Laxness.

    Yrkes-cv, förresten? Snarare mänskligt cv, för översättandet från de nordiska språken, främst isländska och färöiska, var aldrig endast ett jobb för Inge Knutsson, det var ett livsval. Hans engagemang stannade inte vid enskilda titlar, i mina ögon var han alltid en förnämlig ambassadör för att föra in litteraturen från till exempel Island och Färöarna till vårt land.

    Själv var han bedrövad över att så få av våra grannars böcker når de svenska läsarna. Det var också en åsikt han ofta gav uttryck för, inte minst på den här sidan. För kultursidan var han en profilerad skribent, uppskattad och värdefull. Hans kunskap och stilistiska skärpa var en njutning att ta del av. Jag ser än idag ingen som språkligt kan konkurrera med honom. En mästare.

    Inte var han åsiktsmässigt blyg heller, där bland annat bokbranschens utveckling var något han ofta osade över. Fann han brister i en översättning i en av de recensionsböcker han skrev om, ja, då skrev han det. Hellre ärlig än falska klappar på översättarkollegors ryggar. I en intervju 2013, när han fyllde 65 år, med min kollega Åsa Carlsson formulerar han sitt behov av ärlighet på ett (givetvis) skarpt bra sätt: "Får jag chansen går jag mot strömmen. Man ska vara ärlig när man recenserar, och inte följa kotterierna i storstädernas ryggdunkande gäng. Jag vill stå fri."

    Under en period år 2010 skrev han en slags dagbok på Kulturbloggen på Kristianstadsbladets webb. Hans texter kom att handla om litteratur och översättarproblem, men också om vardagslivet och hans älskade vintergröna trädgård hemma i huset i Knislinge.

    Jag vill avsluta med ett utdrag ur hans sista blogginlägg. Han älskade formen och ville gärna ta sig an uppdraget ytterligare en gång. Det blev aldrig av.

    "Jag hade planerat att i någon blogg skriva om min bestämda uppfattning att förlagen (i maskopi med medierna, bokklubbarna och nätbokhandeln) ofta sysslar med att försöka skapa nya författarnamn av praktiskt taget ingenting: det måste ju vara nytt hela tiden (precis som i underhållningsindustrin). Det blir en kort tids uppståndelse, sedan sluter sig tystnaden kring dem igen. Så enkelt är det inte, det träder inte fram ett geni i månaden. Bara en handfull gånger per sekel händer det att en stor berättare föds. Så var det när det på en liten isländsk bondgård år 1902 föddes en pojke vid namn Halldór, som senare tog gårdsnamnet till efternamn och blev Laxness."

    Inge Knutsson, tack för alla dina översättningar, tack för alla texter och tankar, tack för alla skämt och berättelser, tack för alla år av samarbeten.