GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

”Ångestframkallande att antalet arter kan vara halverat om 100 år”

Del 4 av 10 av kultursidans klimatserie ”10 år” där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur vi kan lösa den. Patrik Svensson är kulturskribent för HD-Sydsvenskan och författare till boken ”Ålevangeliet” som vann Augustpriset för bästa fackbok 2019. Han tycker att människan behöver hitta tillbaka till insikten att vi är del av ett ömtåligt kretslopp.
Kultur • Publicerad 27 juli 2020 • Uppdaterad 6 augusti 2020
Vi människor behöver hitta tillbaka till insikten att vi är del av ett ömtåligt kretslopp, tror Patrik Svensson, författare och kulturskribent på HD-Sydsvenskan.
Vi människor behöver hitta tillbaka till insikten att vi är del av ett ömtåligt kretslopp, tror Patrik Svensson, författare och kulturskribent på HD-Sydsvenskan.
Foto: Emil Malmborg

Du har läst och skrivit mycket om massutdöendet av arter. Går det att säga något översiktigt om vad du har lärt dig?

– Det mest häpnadsväckande är att vi nu är på väg in i det sjätte massutdöendet av arter och bara det ordet - ”massutdöende” - är vidrigt. Det är ångestframkallande att höra att forskare beräknar att antalet arter kan vara halverat på bara 100 år. Det femte massutdöendet var för fem miljoner år sedan, det var då dinosaurierna dog ut. Men två saker skiljer sig den här gången.

– För det första går det mycket snabbare den här gången. Det är inte ovanligt att arter försvinner men det brukar inte gå såhär snabbt. Tidigare har det tagit tusen- eller miljontals år för arter att dö ut, men nu tar det snarare hundra eller bara tiotal år. Och den andra saken som skiljer sig är att den här gången är att det är en ensam art – människan – som är orsaken.

Vad är det människan har gjort som lett till massdöd av arter?

– Man kan säga att industrialiseringen satte igång det hela. Befolkningsökningen har lett till att man byggt jättestora städer, människan har helt enkelt brett ut sig över världen så att djuren har förlorat sina naturliga habitat och blivit bortträngda. Boskapsdjur har tagit över stora områden. Miljögifter har dödat många djur och påverkat hela näringskedjor. Temperaturökningar förändrar djurens livsmiljöer. Och tjuvjakt och överfiske är så klart också problem.

Vad kan man göra åt det?

– Skydda habitaten. Skydda regnskogarna och havsområden. Skapa nationalparker och skyddsområden. Minska utsläppen av växthusgaser, köpa bättre mat och försöka påverka politiskt. Det behövs stora politiska beslut för att skydda områden.

– Men det bästa man kan göra som individ är kanske att läsa på och bidra till en ökad medvetenhet om vad som behöver göras. Jag rekommenderar verkligen att man läser boken ”Det sjätte massutdöendet” av Elizabeth Kolbert som kom i våras.

I din bok ”Ålevangeliet” står den utrotningshotade ålen i centrum. Hur påverkas den av klimatförändringar?

– Ålen migrerar till Sargassohavet för att fortplanta sig. Och den måste dit för den kan inte fortplanta sig någon annanstans. Men när temperaturen ökar så kan det göra att vattnet ändrar riktning och gör det svårare för den vuxne ålen att hitta till Sargassohavet eller för ynglen att hitta därifrån. Ålen påverkas också av bland annat vattenkraft och miljögifter.'

Du pratade i ditt sommarprat som sändes för två veckor om den existentiella ångesten i att människan riskerar att bli ensam kvar som art på jorden. Hur hanterar du den ångesten?

- Det är lätt att bli hopplös eftersom det är så långt gånget. Det är skrämmande när man börjar tänka på det. Vad är det för värld vi håller på att skapa?

- Men det går att påverka, undergången är inte här än utan det finns alla möjligheter att förändra utvecklingen. Men det krävs stora beslut.

Vad tror du det beror på att frågan inte får större uppmärksamhet?

- Jag vet faktiskt inte. Den kräver stora omvälvande förändringar. Vissa tänker kanske att det är enklast att försöka ignorera problemen, men det håller ju inte.

- På 60-talet talade man mycket om något som hette ekofilosofi som handlade om en medvetenhet om att människan är del av ett stort och ömtåligt kretslopp men den medvetenheten har försvunnit. Jag tror vi behöver hitta tillbaka till den, säger Patrik Svensson.

Fakta

10 år

Kultursidans serie ”10 år” är en lösningsinriktad intervjuserie i tio delar där Virve Ivarsson intervjuar insatta om klimatkrisen. Har du tips på någon vi borde intervjua eller undrar du någonting om klimatet som du skulle vilja att vi tog reda på? Mejla din fråga och eller ditt tips till kultur@kristianstadsbladet.se

Virve IvarssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.