Boktrend på teatern

Att Malmö stadsteater i vår sätter upp "Förvandlingen" av Franz Kafka eller att Stockholms stadsteater dramatiserar Leo Tolstojs kärleksepos "Anna Karenina" är inte särskilt häpnadsväckande. Trenden att litterära klassiker blir teaterpjäser är inte ny.

Men de senaste åren har allt fler nyskrivna böcker också hittat vägen till teaterscenen. Joan Didions självbiografiska bok "Ett år av magiskt tänkande" har blivit ett populärt teaterval, liksom "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" av Ann Heberlein.

Uppsala stadsteater har precis börjat jobba med teaterversionen av John Ajvide Lindqvists succéroman "Låt den rätte komma in", som får urpremiär den 16 mars. Regissören Jakob Hultcrantz Hansson tycker att det känns "tacksamt och lätt" att göra teater av en så bra grundhistoria.

- Jag tror att de bästa historierna skrivs i romanform just nu. Det kanske inte är så konstigt eftersom författaren är fri att kunna skriva på det sätt som bäst tjänar berättelsen, säger han.

På Folkteatern i Gävleborg förbereder man sig för premiär i februari på "Svenhammeds journaler", baserad på en Augustnominerad ungdomsbok skriven av Zulmir Becevic. Denne har varit med och skrivit grovmanus till pjäsen och beskriver arbetet som väldigt roligt, men samtidigt krävande.

– Det är inte säkert att en roman som slagit i romanform funkar bra som teater, konstaterar han. Samtidigt är det väldigt lockande att se hur någon annan kommer att förvalta det jag har skrivit.

En av de böcker som fick störst uppmärksamhet förra året var Sofi Oksanens "Utrensning", som den 13 januari får urpremiär på Stockholms stadsteater. Men här handlar det faktiskt inte om en dramatisering utifrån boken. Oksanen skrev berättelsen som pjäs först och utvecklade den senare till en roman.

Regissören Åsa Melldahl har efter samtycke från Oksanen använt vissa bitar av romanen i sin teateruppsättning.

– Jag upplevde det som att hon kände människorna i det här dramat bättre när hon skrev romanen är när hon skrev pjäsen. Det var fantastiskt att få hela den världen omkring dem som man annars kanske måste dikta upp, säger hon.

Åsa Melldahl har stor vana vid att dramatisera romaner och noveller. I vår sätter hon bland annat upp en bok av Jean Rhys för Radioteatern. Hon uppfattar det inte som att trenden att böcker blir teater ökat i omfattning på senare tid.

– I ett historiskt perspektiv tror jag inte det. "Carmen" var en novell från början och "Kameliadamen" var en roman. Det finns en ringdans inom hela det västerländska konst- och kulturområdet – och så ska det vara.