unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

"De närmaste 5-10 åren är avgörande för att lösa klimatfrågan”

Del 1 av 10 av kultursidans klimatserie ”10 år” där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur vi kan lösa den. Först ut är Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, som ser faror med att förlita sig på oprövad teknik.
”Det bör vara smartare och bättre att satsa på de lösningar som redan finns och som vi vet funkar - som vind- och solkraft - än att förlita oss på teknik som i dag främst finns på pappret”, säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.
”Det bör vara smartare och bättre att satsa på de lösningar som redan finns och som vi vet funkar - som vind- och solkraft - än att förlita oss på teknik som i dag främst finns på pappret”, säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur lång tid har vi på oss att hejda klimatförändringarna innan de får för allvarliga konsekvenser?

– De utsläpp vi hittills orsakat har redan gjort så att planeten blivit 1 grad varmare. Om vi ska kunna begränsa uppvärmningen av jorden så att den blir max 1,5 varmare så tyder forskningen på att de närmste 5-10 åren är avgörande. För att kunna hålla denna gräns behöver de globala utsläppen av växthusgaser halveras till 2030 och vara noll 2050.

Vad är det vi riskerar om jorden blir 1,5 eller 2 grader varmare?

– Rent konkret hotas matförsörjningen - både maten som kommer från jorden och havet - och vattenförsörjningen och den biologiska mångfalden. Uppvärmningen riskerar även att påverka infrastruktur och hälsa i och med att extremväder såsom översvämningar, torka och värmeböljor blir vanligare. Och så kan sekundäreffekter uppstå - som att brist på mat kan skapa eller förvärra konflikter och fattigdom och att tinande permafrost leder till att mer koldioxid släpps ut i atmosfären, vilket i sin tur gör planeten ännu varmare.

Vad innebär det för Sveriges, Skånes och Kristianstads del?

– Att havsnivåerna stiger kommer att påverka längs kustlinjerna. Där marken är låglänt som i Kristianstad eller Vellinge kan man därför behöva bygga eller fortsätta bygga vallar och andra skydd runt staden. Överlag i Sverige kommer förutsättningarna bland annat för jordbruket att förändras, risken för extremväder öka och vissa arter att slås ut medan främmande natur tränger sig på.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att begränsa uppvärmningen?

– Vi måste minska de globala utsläppen av växthusgaser. Globalt behöver kol, olja och naturgas bytas ut mot förnybar energi. Det är extra viktigt att inte längre investera i infrastruktur som leder till ökad trafik och vi måste göra det lättare att köra elbilar och bilar som går på biobränslen. Det kan handla bland annat om att sätta ett slutdatum för försäljning av fossila bränslen, skapa laddningsinfrastruktur och att världen slutar subventionera fossila bränslen.

Vad hindrar omställningen i dag?

– Systemet är inte utformat för de åtgärder som behöver göras. Det är till exempel svårt att bygga havs- eller landbaserad vindkraft på grund av att tillståndsprocesserna tar så lång tid. Även investeringar som redan gjorts i fossila lösningar hindrar - och att många har sysselsättning inom sådan industri. En rättvis omställning förutsätter att man tar hänsyn till sådana aspekter.

– Det diskuteras också att på sikt minska utsläppen med hjälp av teknik som suger ut koldioxid ur atmosfären, men tekniken för det är i praktiken väldigt oprövad. Det bör vara smartare och bättre att satsa på de lösningar som redan finns och som vi vet funkar - som vind- och solkraft - än att förlita oss på teknik som i dag främst finns på pappret.

Vad kan jag som individ göra för att bidra till klimatomställningen?

– Det som gör störst skillnad på individnivå är att tänka över sina matvanor och hur du reser. Att äta mindre kött och försöka skippa att flyga. Du kan även försöka begränsa bilåkandet, försöka reparera i stället för att kasta och köpa nytt och effektivisera energiförbrukningen i ditt boende. Men ingen individ kan lösa klimatkrisen själv, det handlar om ett samspel i samhället, mellan politiken, näringslivet och medborgare, säger Markku Rummukainen.

Fakta

10 år

Kultursidans serie ”10 år” är en intervjuserie i tio delar där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur den kan lösas. Har du tips på någon vi borde intervjua eller undrar du någonting om klimatet som du skulle vilja att vi tog reda på? Mejla din fråga eller ditt tips till kultur@kristianstadsbladet.se