Annons

”Det riskerar att bli en klassfråga att få äta näringsrik mat”

Del 5 av 10 av kultursidans klimat- och miljöserie ”10 år” där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur vi kan lösa den. Lina Herbertsson, forskare i biolog vid Lunds universitet, forskar på pollinering. Och hon menar att det är ganska lätt att lösa klimatfrågan.
Kultur • Publicerad 28 juli 2020 • Uppdaterad 6 augusti 2020
En tredjedel av allt vi odlar pollineras av insekter, berättar Lina Herbertsson, forskare i biologi vid Lunds universitet.
En tredjedel av allt vi odlar pollineras av insekter, berättar Lina Herbertsson, forskare i biologi vid Lunds universitet.Foto: Jessica Bloem

Hur är läget för bina i dag?

– Det är lite olika. Honungsbina har det jättebra. Vissa vilda arter, typ mörk jordhumla, har det också bra. Samtidigt är det många arter som har det dåligt. Av de vilda bina så kan vi se att en tredjedel är rödlistade, vilket betyder att de minskar kraftigt eller av annan anledning anses vara hotade. Så läget för mångfalden av bin är helt klart allvarligt.

Annons

Och varför ska vi människor bry oss om det?

– Dels för att mångfalden har ett värde i sig. Sverige har skrivit under konventionen om biologisk mångfald och därmed har vi erkänt den biologiska mångfaldens egenvärde. Men sedan bör vi också bry oss av mer egoistiska skäl eftersom en tredjedel av allt vi odlar pollineras av insekter.

– Utan dem skulle vi visserligen kunna odla havre, vete och ris men det skulle bli svårt med de flesta frukter, grönsaker, nötter och frön. Om pollinerarna försvann så skulle det bli kris. Om det blev sådan brist på näringsrik mat så hade ju priserna gått upp och det hade blivit en klassfråga att få äta näringsrikt.

– Vi behöver inte oroa oss för att honungsbina ska försvinna. De är inte hotade. Men de kan inte pollinera alla grödor. Till exempel har långtungade humlor minskat mycket och utan dem blir det sämre pollinering av rödklöverfrö, bondbönor och åkerbönor. Andra grödor, till exempel jordgubbar, pollineras bäst om blommorna får besök av olika typer av bin. Det räcker alltså inte med att bara ha kvar en eller ett par arter om vi vill fortsätta producera samma grödor och mängder.

”Låta det blomma mer. Inte klippa vägkanter och gräsmattor så nitiskt”, det är två råd från Lina Herbertsson, forskare i biologi vid Lunds universitet.
”Låta det blomma mer. Inte klippa vägkanter och gräsmattor så nitiskt”, det är två råd från Lina Herbertsson, forskare i biologi vid Lunds universitet.Foto: Johan Nilsson/TT

Vad är det som hotar de vilda bina?

– Det handlar framför allt om jordbrukets förändringar. När min mormor var ung hade vi i Sverige ett jordbrukslandskap som var väldigt gött för bina - då man hade små åkrar med breda kanter med vild vegetation och slåtterängar och naturbetesmarker, vilket innebar att det fanns mat och boplatser till bina typ överallt. Idag har vi stora åkrar som vi odlar en och samma gröda på och som ofta saknar ogräs och har smala, vältrimmade kanter omkring sig. Samtidigt har naturbetesmarker och slåtterängar ersatts av vallodling på plöjd mark. Där är det ont om blommor och skrymslen, vilket gör att bina lider brist på både mat och boplatser.

– Men bina hotas också av bekämpningsmedel. Man försöker förbjuda de farligaste men det är inte alltid man vet vilka det är. Och på senaste år har vi sett att bina även påverkas av klimatförändringarna. Vi vet inte riktigt hur men det finns teorier om att de påverkats av att torka, översvämningar och köldknäppar blivit vanligare.

Hur nära är vi en situation där vi kan odla så lite nötter, frukt och frön att tillgången på dem blir en klassfråga?

– Inte alls nära men vi ser varningssignaler. Mångfalden av vilda organismer i största allmänhet är hotad och det kan få fruktansvärda konsekvenser. Vi människor glömmer liksom bort att vi är beroende av naturen. Klimatet kommer att vara den stora ödesfrågan framöver. Det är väldigt bråttom och krävs att vi vidtar kraftiga åtgärder.

Vad kan vi göra för att förbättra situationen för bina?

Annons

– Låta det blomma mer. Inte klippa vägkanter och gräsmattor så nitiskt och speciellt gäller detta platser där det kommer upp mycket blommor. Låta gamla och döda träd stå kvar, de kan fungera som boplatser. Lantbrukare kan arbeta för att det ska finnas fler naturbetesmarker och alla, privatpersoner, kommuner och lantbrukare kan skapa slåtterängar. Om du köper kött kan du köpa kött från svenska naturbetesmarker. Att få tillbaka stora ytor av naturbetesmarker och slåtterängar skulle göra stor skillnad för bina. Samtidigt behöver vi stoppa klimatförändringarna som ju hotar matproduktion och biologisk mångfald.

– Det finns nya beräkningar som visar att om alla svenskar skulle sluta att flyg- och bilsemestra, sluta äta kött- och mejeriprodukter och börja laga det som går sönder i stället för att köpa nytt direkt så skulle vi nå våra klimatmål och kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Så det det är ju faktiskt inte så stora åtgärder som krävs. För de vilda bina vore det katastrof om det plötsligt saknades betande djur som kunde hålla naturbetesmarkerna öppna. Så istället för att sluta äta kött helt och hållet kan man ju minska drastiskt på det och välja naturbeteskött när man väl ska äta kött, säger Lina Herbertsson.

Virve IvarssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons