unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Essä: Kampen för Dawit Isaak pågår för fullt – nu ska UD:s arbete granskas

I år har svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak suttit fängslad i två decennier. Han och hans kollegor som greps 2001 är de journalister som suttit fängslade längst i världen. Journalisten Björn Tunbäck är en av dem som engagerat sig i fallet.
Björn Tunbäck
Styrelseledamot i Reportrar utan gränser
Den svensk-etritreanske journalisten Dawit Isaak är fängslad i Eritrea sedan 2001. Scanpix/TT.
Den svensk-etritreanske journalisten Dawit Isaak är fängslad i Eritrea sedan 2001. Scanpix/TT.
Foto: KALLE AHLSÉN
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Vi ser hans foto. Men ser vi människan eller bara en symbol?

När han greps var han 36 år. Nu är han 56 och vi har ingen tid att förlora i arbetet för att få honom fri. Du kanske tror att inget händer? Det gör det.

Ibland får vi på organisationen Reportrar utan gränser frågan vad det var Dawit Isaak skrev som gjorde att han fängslades. Vilken artikel var det?

Svaret finns i Solomon Aberas beskrivning av morgonen tisdagen 18 september 2001. Solomon Abera läste alltid nyheterna i radion i Eritrea på tisdagsmorgnarna.

Den här tisdagen har han allt klart. Det är ett par minuter kvar till sändning. Plötsligt vinkar teknikern genom studiofönstret. Med luren vid örat ser hon oroad ut. Galet, hinner han tänka, varför skall jag ta telefon nu?

Han vet det inte ännu, men det han snart skall läsa blir inledningen på en eritreansk mardröm som varat i nära 20 år. Hittills.

Vid den här tiden är Eritrea ett ungt land som i början av 1990-talet äntligen gjort sig fritt från Etiopien. En gerillaarmé hade besegrat en av kontinentens stormakter efter 30 års strider och befrielseledaren Isaias Afwerki hade blivit president. Folk hade återvänt från exilen för att hjälpa till att bygga landet. En ny författning hade antagits och val skulle hållas.

Men sen några månader hade läget hårdnat. I juni 2001 hade en av landets unga tidningar, ”Setit”, publicerat ett öppet brev undertecknat av 15 av landets ledare. De var hjältar från befrielsekriget, landets vicepresident, flera ministrar och militärer. De skrev att löftet om val måste infrias och att den nya författningen måste träda i kraft. De förklarade att de försökt övertyga sin partikamrat och vapenbroder, presidenten, men nu såg de ingen annan möjlighet än att gå ut i ett öppet brev.

Det blev debatt, men samtidigt fick redaktörerna för landets tidningar vänja sig vid att kallas på förhör. Vilka var deras källor? Varför publicerade de vissa texter?

Tisdagsmorgonen 18 september 2001 väntar Eritreas nye informationsminister på Solomon Abera i luren.

”Hör upp nu. Den här texten du får är mycket viktig. Du skall läsa den med kraft”, kräver ministern.

Det blir genom Solomon Abera eritreanerna får veta att alla oberoende tidningar i landet förbjuds med omedelbar verkan.

När han kommer ner i kafeterian efter sändning står kollegor i små grupper och pratar tyst. En av dem säger till honom att gripandena redan börjat. Och sedan den tisdagen har inga oberoende tidningar kommit ut i Eritrea.

quote
Varken Dawit Isaak eller någon av hans kolleger har fängslats för något de skrivit. De har spärrats in för att de är journalister.

Solomon Aberas berättelse finns med i antologin (Un)censored voices utgiven av organisationen PEN.

Den visar att det inte handlade om vad någon gjort eller skrivit. Varken Dawit Isaak eller någon av hans kolleger har fängslats för något de skrivit. De har spärrats in för att de är journalister.

Det finns tiotusentals politiska fångar i Eritrea. En del sitter i fängelser, andra i läger, en del i underjordiska hålor och några i metallcontainrar med kvävande hetta på dagen men kalla nätter.

Dawit grips några dagar efter radiosändningen inför sin fru och sina tre barn medan de äter söndagsfrukost hemma i villan i Eritreas huvudstad Asmara. Han har aldrig åtalats för något brott, eller dömts. Men sedan 23 september 2001 hålls han fängslad. Det strider både mot internationell och eritreansk lag. Han är helt isolerad vilket också det är olagligt. Vare sig familj, advokat, präst eller internationella Röda korset får träffa honom eller någon av de andra politiska fångarna.

Dawit Isaak kom till Sverige medan befrielsekriget mot Etiopien fortfarande pågick. 1987 bosatte han sig Lerum utanför Göteborg. Här gav han ut sin debutbok ”Hopp”.

quote
Aaron Berhane övertygade Dawit att börja skriva för dem. Senare blev Dawit också delägare i tidningen.

När Eritrea gjort sig fritt från Etiopien var han en av dem som återvände hem. Vid det laget hade han hunnit bli svensk medborgare. I Eritrea bildade han familj. Han startade en barnteatergrupp. Han vann priser för sin dramatik. En del av pjäserna spelades på radion. Det hörde Aaron Berhane. Han hade startat Eritreas första fria tidning ”Setit” tillsammans med några vänner 1997. Aaron Berhane övertygade Dawit att börja skriva för dem. Senare blev Dawit också delägare i tidningen.

Idag lever Aaron Berhane i exil i Kanada. Han beskriver Dawit som en duktig skribent och en vänlig man. När Dawit var färdig med sitt hjälpte han sekreterarna att skriva in de handskrivna manusen i datorn. I sin bok ”Mitt liv utan dig” (Brombergs 2020) berättar Dawits dotter Betlehem Isaak hur pappa lär henne att skriva. Hon är stolt över honom. Han över henne. Ibland följer hon med honom till redaktionen. Där är allvarliga, skjortklädda män som pratar om frihet och demokrati. Det är lätt att glömma att Dawits två decennier i fängelse inte bara drabbar honom. Även hans familj straffas. Hans tre barn har fått växa upp utan pappa. En pappa som inte bara är allvarlig utan älskar ost och tårta. En pappa som bildar en barnteatergrupp och som ständigt skriver.

Betlehem Isaak , dotter till den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak under en manifestation på Sergels torg 2015.
Betlehem Isaak , dotter till den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak under en manifestation på Sergels torg 2015.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är många som arbetar för Dawit Isaak; hans familj, människorättsgrupper på flera håll i världen, politiker i både riksdagen och EU-parlamentet, utrikesdepartementet och hans fall tas upp i FN och den samarbetsorganisationen Afrikanska unionen. Arbetet har pågått så länge att det blivit vardag och inte väcker något större intresse mer än på årsdagar.

Ibland hörs frågan om Dawit är fortfarande vid liv med ett underförstått ifrågasättande av varför vi alls håller på; det gör ju ändå ingen skillnad.

quote
Och våra uppgifter säger att Dawit lever. Samma sade hans dotter i sitt Sommarprogram i P1 i juli.

Inget kunde vara mera fel. När journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson släpptes ur etiopiskt fängelse sade de att vetskapen om de inte var glömda och att folk arbetade för dem var väl så viktig som mat. Uppmärksamhet ger liv.

Och våra uppgifter säger att Dawit lever. Samma sade hans dotter i sitt Sommarprogram i P1 i juli. Reportrar utan gränser har fått kunskap om att flera av hans kollegor som greps samtidigt dukat under i fängelse. Men han och fyra till som greps 2001 lever. Därför måste vi fortsätta kämpa. Det gör vi på flera sätt.

För tio år sedan började juristerna Jesús Alcalá, Percy Bratt och Prisca Orsonneau driva Dawit Isaaks sak rättsligt med Reportrar utan gränsers hjälp. Vi tog hans fall till Afrikanska unionen. Efter en lång process krävde dess kommission för mänskliga och folkens rättigheter 2017 att Dawit omedelbart släpps och att pressförbudet i Eritrea hävs. Kommissionen slog fast att Eritrea bryter mot flera paragrafer i den afrikanska människorättsstadgan.

2014 vände sig juristerna till svensk åklagare och anmälde Eritreas president och flera i hans krets för brott mot mänskligheten. På de lägre nivåerna sade åklagarmyndigheten att det inte skulle gå att utreda misstankarna eftersom Eritrea inte lär samarbeta. Det är säkert sant, men hur ofta samarbetar den som är misstänkt? Vi gick vidare till Riksåklagaren (RÅ) som underkände besluten och slog fast att det fanns skäl att misstänka brott mot mänskligheten och det visst kan utredas i Sverige. Ändå blev det nej till att starta en utredning. RÅ hörde sig nämligen för med utrikesdepartementet och kom fram till att en utredning skulle kunna skada relationerna med Eritrea och därigenom göra UD:s arbete för Dawit svårare.

Har ni inte ett oberoende rättsväsen i Sverige, undrade en ledande afrikansk människorättsjurist när han fick se beslutet. Han kunde inte förstå att RÅ först sade att det juridiskt var klart att misstankarna borde utredas, men vände efter att ha pratat med UD.

Och flera av våra allierade bland människorättsgrupperna vid Afrikanska kommissionen blev besvikna. Brott mot mänskligheten ingår i den grupp av brott som är så allvarliga att alla länder är skyldiga att förhindra dem. Om inte ens Sverige som säger sig kämpa för människorätten tar ansvar för att utreda så allvarliga misstankar vem skall då göra det? Särskilt när det berör en svensk medborgare. De har rätt att bli besvikna.

2016 gjordes en manifestation på Stockholms Centralstation. För att uppmärksamma att Dawit Isaak hade suttit fängslad i 15 år hölls en veckolång manifestation, där man kunde prova att sitta inlåst i en kopia av Isaaks cell under 15 minuter.
2016 gjordes en manifestation på Stockholms Centralstation. För att uppmärksamma att Dawit Isaak hade suttit fängslad i 15 år hölls en veckolång manifestation, där man kunde prova att sitta inlåst i en kopia av Isaaks cell under 15 minuter.
Foto: Christine Olsson/TT

I höstas lämnade vi in en ny anmälan. Den här gången har tunga internationella jurister anslutit sig. Fredspristagaren och advokaten Shirin Ebadi, FN:s tidigare människorättskommissarie Navi Pillay som också varit domare i Internationella brottmålsdomstolen, Pansy Tlakula tidigare ordförande i AU:s människorättskommission och Kanadas förre justitieminister Irwin Cotler, bland andra.

Det har gått sex år sedan RÅ beslöt att inte utreda sina brottsmisstankar med hänvisning till UD:s arbete. Ytterligare sex år utan resultat. I den nya anmälan citerar vi utrikesminister Ann Linde och Sveriges Eritreaambassadör som sagt att Eritrea, trots alla UD:s försök, inte rör sig en tum.

Efter 19 år av förhandlande måste nu juridiken få sin chans.

I januari kom det första åklagarbeslutet. På nytt blev det nej. Det är illa, men framför allt är det märkligt. Det går emot vad RÅ sade för sex år sedan. Åklagaren påstår på nytt att misstankarna inte går att utreda, trots att RÅ redan avgjort den saken.

Vi kommer att begära omprövning.

Och vi hälsar med glädje att riksdagen bestämt att en oberoende kommission skall granska vad UD gjort för Dawit under två decennier. Det har vi arbetat för i flera år.

I höstas kom Reportrar utan gränser med en rapport om UD:s arbete, med intervjuer med alla nu levande utrikesministrar som lett UD sedan Dawit Isaak greps (en ville inte vara med). Det behövs verkligen en genomgång, både av vad som gjorts och vad som ännu inte prövats. Kanske kan nya ögon kan hitta nya vägar.

Läs mer

Stöld på byggarbetsplats

Nyheter. Kvinna misstänks
Stöld på byggarbetsplats

Tyskt intresse för Teitur Einarsson: ”Så kanske det är...”

Handboll. Uppges vara ett av namnen på önskelistan.
Tyskt intresse för Teitur Einarsson: ”Så kanske det är...”

Historien upprepade sig när KIK kammade noll mot AIK

Ishockey. ”Den där trubbigheten har ju förföljt oss under hela säsongen.”
Historien upprepade sig när KIK kammade noll mot AIK

Prestigefyllt pris till KIK:s unga målvaktslöfte

Ishockey. ”Jag kan bara ösa lovord över honom.”
Prestigefyllt pris till KIK:s unga målvaktslöfte

Läsartext: Ta inte brukbar mark till nybyggen

Exploatering. Ytterligare skövling av värdefulla arealer pågår runt Kristianstad.
Läsartext: Ta inte brukbar mark till nybyggen

Sofia Nerbrand: Var går svenska folkets smärtgräns?

Ledare. Folkhälsomyndighetens scenarier för den tredje vågen är förfärande. De får inte bli verklighet.
Sofia Nerbrand: Var går svenska folkets smärtgräns?

Live: Clang prisad när KIK kammade noll

Ishockey. Bladetsporten rapporterade live.
Live: Clang prisad när KIK kammade noll

Bekräftat: Hälsenan avsliten på Vinslövs nyckelspelare

Handboll. ”Trodde att någon drämde en vattenflaska i golvet”.
Bekräftat: Hälsenan avsliten på Vinslövs nyckelspelare

Dömd polis nekas prövning i hovrätten

Kristianstad. Jobbar kvar tills vidare – men lär bli av med anställningen.
Dömd polis nekas prövning i hovrätten

Somnade bakom ratten – man döms för olycka på E22

Olycka. En polis på väg till jobbet blev vittne.
Somnade bakom ratten – man döms för olycka på E22

CSK-läkaren om året med covid-19: Det är fruktansvärt

Kristianstad. ”När jag hör att det kan komma en tredje våg så vill man bara gråta”.
CSK-läkaren om året med covid-19: Det är fruktansvärt

Läsartext: Ska vi som behöver bredband flytta härifrån?

Kommunal service. De styrande vägrar bygga ut fiber i hela Kristianstads kommun.
Läsartext: Ska vi som behöver bredband flytta härifrån?