”För oss symboliserar den frihet och att gå framåt! Vi hoppas att dessa låtar kommer ge dig inspiration och tröst var de än hittar dig” hälsar systrarna och det krävs inte särskilt många lyssningar på ”Palomino” för att förstå vad som avses.

Medan de rent countryklingande elementen skalats bort eller lättats upp, landar musiken istället i ett välbalanserat och varmt ljudlandskap med inslag av allt från Abba till Fleetwood Mac, Carole King och de mer samtida Big Thief. Inspirationen från de sistnämnda hörs till exempel i den rytmiskt lekfulla ”Fallen snow” mot mitten av låtlistan. Men, i stort bygger skivan på en välfylld och samtidigt lätt helhet där melodier och stämsång genomgående är i fokus.

Det luftigare soundet, i kombination med ett mer öppet konceptuellt grepp avspeglar sig också i texterna. Berättandet tillåts vara i nuet, och stärker känslan av framåtrörelse. Scenen varierar mellan faktiska resor (”Wild horses II”, ”29 Palms Highway”, ”Palomino”) och personliga resor mot inre mål, kärlekar och ickekärlekar (”Out of my head”, ”Ready to run”, ”The last one”, ”Nobody knows”, ”Angel”):

“Where are we going?” Something you asked me while time was flowing like a river and we, we had it coming. We saw the sunsets. We saw the night turn. It was a safe bet” (“Wild horses II”).

Som bäst fungerar ändå upplägget när Klara och Johanna Söderbergs känsla för melankoli och nerv tillåts ta utrymme och skava mot musikens friare form. Då uppstår en direkthet som griper tag och skakar om ordentligt. Denna slagkraftighet blir tydlig bland annat i singlarna ”Out of my head” och ”Turning onto you”, men även i den senare ”Nobody knows”

Och, det tål att sägas igen. När musiken tunnas ut och sången aktivt bär låtarna blir det återigen så uppenbart att mötet mellan två unikt samspelta röster ger en lika unik grund för materialet att stå på.