”För mig är förändring enda vägen in i framtiden”

Krönika Artikeln publicerades
Regionmuseets värd hälsar publiken välkommen till söndagens boksläpp av ”Salaam Sverige!”, med de unga ensamkommande på plats för att berätta om sina egna erfarenheter.
Foto: Sune Johannesson
Regionmuseets värd hälsar publiken välkommen till söndagens boksläpp av ”Salaam Sverige!”, med de unga ensamkommande på plats för att berätta om sina egna erfarenheter.

Söndagens boksläpp på Regionmuseet av ”Salaam Sverige!” visar på en vilja och energi som kommer att få stor betydelse i framtiden. Det tror kulturredaktören Sune Johannesson.

När jag kliver in i den välfyllda Hörsalen på Regionmuseet möts jag av ett vackert ord. ”Välkomna”, står det på skärmen på väggen och givetvis är det ett ord som riktas till mig och alla andra besökare av det här söndagsarrangemanget då bloggen Salaam Sverige! ska släppas i bokform.

Men i just det här sammanhanget är det ett ord med dubbel laddning. För hur välkomna har de unga ensamkommande varit?

Nasir Ahmad Kazimi har, tillsammans med Hamid Akbari och Malin Fahlborg, hållt i bloggen. Här berättar han om sitt liv under boksläppet.
Foto: Sune Johannesson
Nasir Ahmad Kazimi har, tillsammans med Hamid Akbari och Malin Fahlborg, hållt i bloggen. Här berättar han om sitt liv under boksläppet.

Nu står åtta av de unga ensamkommande som har medverkat på bloggen på scen och delar med sig av varsitt minne. Dom är fortfarande så unga, och berättar om flykt, orättvisor, oro, saknad och sorg. Men jag får också höra historier om återförening, trygghet, glädje och positiva beslut.

Alla bär de på egna minnen och händelser, alla är sig själva men med det gemensamma att de alla har flytt från det som borde vara en trygghet men som av skilda skäl förvandlats till otrygghet.

De har alla känt sig tvingade att bege sig hemifrån med förhoppningen om att hitta ett nytt hem.

Jag söker på ordet ”flykt” i Svenska Akademiens Ordlista, och läser: ”Hastig av­färd från en plats på grund av fara”.

Så enkelt och rakt beskrivit. Samtidigt. När den hastiga avfärden innebär ett livsavgörande beslut som med stor sannolikhet också betyder en flykt utan möjlig återkomst är det en mening som är oerhört svår, tung och fruktansvärd att ta in.

De åtta ungdomarna på scenen har alla tagit detta livsavgörande beslut och delar med sig av sina tankar. Om de närmaste i familjen som inte setts på flera år, om brodern som också flydde men tvingats fly vidare till Frankrike, om nya avslag och osäkerheten vad som väntar, om hur deras vän lämnade Sverige efter avslag och nu har lärt sig flytande franska på ett år.

Invandring och integration är en av de största samhällsfrågorna just nu, men dessa ämnen knyts oftast ihop med problem. Som kostnader, kulturkrockar och utanförskap. Och oftare får jag ta del av historier om dessa människor som kommit hit, än att jag får höra deras egna historier, om hur det har varit och hur det är.

Därför är satsningar som Salaam Sverige! och KB Mosaik bra, men också så mycket mer än bra, de är lika viktiga som nödvändiga.

När jag har följt Salaam Sverige!-bloggen på nära håll och nu sitter på en publikstol och lyssnar till ungdomarnas egna berättelser inser jag vilken fantastisk kraft det här är. Det här är människor på väg, människor som på kort tid lärt sig ett helt nytt språk och mött nya vanor, människor som i flera fall både studerar och jobbar, människor som brinner för att utvecklas vidare och anta nya utmaningar.

Få i dagens debatt lyfter fram den här energin och kraften, eller ens ser vilka möjligheter som finns här. Varför inte? För att vi hellre tycks vilja stänga dörren om det gamla vi har än öppna den för att ge plats för det nya. För att vi låter de röster som vill lyfta upp problemen och måla fram oron höras mest.

Självklart medför förändringar en del problem, och dessa måste tas på allvar och försöka lösas, men för mig är förändring enda möjliga vägen in i framtiden. Därför borde det vara självklart att säga Salaam, räcka fram handen och hälsa välkommen. För dem. För oss. För att bygga ett vi.

Bloggen har blivit bok.
Foto: Sune Johannesson
Bloggen har blivit bok.
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.