GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hua, Yu: "En handelsman i blod"

Som en effektiv bild över hur ett land kan suga ut sina medborgare. Frilansjournalist Örjan Abrahamsson höjer Yu Huas roman "En handelsman i blod" till skyarna.
Kultur • Publicerad 15 juni 2007

Att vara kokonglastare på en sidenfabrik är varken särskilt exotiskt eller lukrativt utan bara ett bistert sätt att försöka överleva för Xu Sanguan, huvudpersonen i kinesen Yu Huas roman "En handelsman i blod".

Liksom i fjolårets översatta, enastående roman, "Att leva", väljer Yu Hua en vanlig, fattig och oansenlig människa vid sidan av i en vanlig, fattig och oansenlig stad i världens folkrikaste nation för att teckna Kinas moderna historia, från Maos revolution och framåt.

Det är ett effektivt grepp, åtminstone i händerna på en lakonisk stilist som Yu Hua. Han är en av Kinas mest lästa romanförfattare idag, mycket på grund av 90-talsromanerna "En handelsman i blod" (publicerad i original 1995) och "Att leva" (publicerad i original 1992; Zhang Yimous filmatisering belönades med juryns stora pris i Cannes 1994).

"En handelsman i blod" skildrar en ung mans mödor och vedermödor fram till ålderdomen, på blott ett par hundra boksidor. Huvudpersonen Xu Sanguan är ingen sympatisk person men en svärmorsdröm jämfört med den genuint obehaglige huvudpersonen i "Att leva".

Xu Sanguan slavar i sidenfabriken, men upptäcker ett enkelt sätt att tjäna extrapengar: genom att sälja blod till sjukhuset.

För blodspengarna kan han bjuda den vackra sidenfabriksarbetaren Xu Yulan på gourmetmiddag – ångkokta korgknyten. För blodspengarna kan han gifta sig med henne, skaffa barn, och då och då genom livet täppa till de djupaste hålen under den kommunistiska diktaturens svåraste år.

Indirekt, mindre uttalat än i "Att leva", men likväl tydligt, gestaltar Yu Hua 50-talets svältkatastrofer och 60-talets kulturrevolution.

Xu Sanguns blodspengar formar romanens (blod)röda berättartråd och är överhuvudtaget en briljant metafor för hur en människa förtrycks och sugs ut av ett samhälle.

Metaforen blir desto starkare som Yu Hua hanterar den oerhört varsamt. Han skriver aldrig metaforen på näsan. Författarens precisa, indirekta kritik av det kommunistiska Kina, blir heller aldrig programmatisk, utan balanserar skickligt mot det allmängiltiga.

Yu Hua är en otäckt klargörande skildrare av samhället som dödsbringande fabrik, där varje kugge är utbytbar. Om det är någon västerländsk författare som Yu Hua påminner om så är det Kafka.

"En handelsman i blod" är en imponerande konsekvent, närmast fulländat genomförd roman, och såvitt jag kan bedöma fint översatt till svenska av Anna Gustafsson Chen. Märkvärdigast av allt är att läsningen varken är dyster eller deprimerande.

Skildringen av Xu Sanguan och Xu Yulans äktenskap, deras småsinthet, avundsjuka och svartsjuka, deras gnabb, svårigheter och elände, rymmer ändå ögonblick av tillförsikt, vänskap, rentav kärlek, liksom på trots mot tillvaron. Förunderligt, som livet självt.

Örjan Abrahamsson

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.