Sune Johannesson: ”Internationella kvinnodagen behövs mer än någonsin”

1. Vad tycker du, behövs fortfarande den internationella kvinnodagen, 8 mars?

2. Sedan i höstas har metoo-rörelsen väckt enorm uppmärksamhet, väckt nya frågor och på flera sätt skakat om i såväl branscher, som politiskt. Tror du att metoo kommer att få någon betydelse i höstens riksdagsval?

3. Vad vill du se för satsningar och förändringar för att skapa ett mer jämlikt och rättvist samhälle? Eller är det bra som det är i dagens Sverige?

Monika Edgren, professor i genusvetenskap vid Malmö Universitet

1. Den 8 mars är en dag för påminnelse om internationell solidaritet. Kvinnor runt om i världen kämpar dagligen för att förbättra sin ställning i samhället. Inga villkor är givna någonstans, de vi redan har måste ständigt bekräftas och förhandlas, även i Sverige. Och mycket återstår att uppnå, även i Sverige. Kvinnor utsätts dagligen för våld, tvång och trakasserier, de är på flykt och lever under riskabla förhållanden, de har sämre löner och arbetar längre dagar. Då är det viktigt att förlita sig på solidaritet.

2. Metoo har satt frågan om sexualiserat våld, framförallt mot kvinnor, på dagordningen på ett helt nytt sätt. Under mycket lång tid har fokus varit på individens lidande medan metoo riktat ljuset mot sexualiserade strukturer, det vill säga underliggande mönster, inte minst på arbetsplatser. Om riksdagsvalet legat lite närmre i tid hade draghjälpen från medierna kunnat tvinga fram en politisk debatt om kvinnors och andra utsatta gruppers villkor relaterade till sexuellt våld och tvång. Nu är jag rädd att andra frågor väger tyngre när det gäller kvinnors villkor. Politikern talar hellre om mindre brännande välfärdsfrågor som i och för sig också är viktiga för kvinnor, som lön, arbetsvillkor och föräldraförsäkring. Men jag hoppas att den aktivism som finns håller i sig.

3. Jag vill se ett mycket bredare politiskt engagemang i Sverige för de svagaste grupperna i samhället, att våga tala om klasskillnader, om hur klyftorna i samhället ökar mellan kvinnor och förstås mellan sociala grupper. Samtidigt behöver vi också värna de liberala rättigheter som vi ser nedmonteras i vissa EU-länder som Polen och Ungern.

ÅM Hellman, kulturjournalist:

1. Den behövs mer än någonsin eftersom det sedan länge gått inflation i symboldagar. Vem vinner på att internationella kvinnodagen antingen bemöts med likgiltighet eller att det snuttefieras i form av något diffust kvinnofirande? Svar: Patriarkatet. Det hade varit så enkelt om patriarkatet bara var en sammanslutning av onda män. Då hade det kunnat störtas, en gång för alla och vi hade kunnat ägna oss åt något fräschare. Nu är det inte så, och det minst anständiga är åtminstone att ägna en dag till att kontemplera över skillnaderna. Det mest anständiga är såklart är att arbeta för internationell jämställdhet alla dagar.

2. Metoo är en ovärderlig skatt serverad på silverfat till politikerna. Om de inte hugger på det betet och använder den kunskap som kommit fram i så många frågor som möjligt har det skett ett generalfel. Rösta inte på de partierna/politikerna! Rösta inte heller på den politiken som vill använda metoo som en symbol. Det är röstfiske och det är sällan ett bra tecken i en demokrati.

3. Det tjusiga är att det finns människor som är experter på att lista ut vilka satsningar och förändringar som behövs. Kanske är det de tjänstemän som faktiskt läser rapporter? Kanske heter de Göran och ser alltid till att det finns nybryggt kaffe att dricka samtidigt som de spånar fram lagförslag. Kanske är det lokalpolitikern som innan de röstar på partilinjen i kommunfullmäktige tänker: ”Är detta den bästa satsningen, har vi verkligen tittat noga bland medborgarförslagen?” Kanske är det alla dessa organisationer och frivilliga som lägger ner tusentals timmar på att sammanställa kunskap och koka ner det till konkreta förslag? För det ska inte vara ålagt de som vittnar om problemen att också komma med lösningar.