GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kluven verklighet på operascenen i Malmö

Kärlekshistorien mellan Romeo och Julia är kanske världens mest kända. I Charles Gounods opera ”Roméo & Juliette” hamnar vi i 1800-talets New York. Musikskribenten Mattias Gejrot var på lördagens premiär på Malmö Opera.
Operarecension • Publicerad 6 november 2022
Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
En scen ur Charles Gounods opera "Roméo & Juliette” som hade premiär på Malmö Opera i lördags. I rollen som Roméo ses Sehoon Moon och som Juliette ses Kseniia Proshina.
En scen ur Charles Gounods opera "Roméo & Juliette” som hade premiär på Malmö Opera i lördags. I rollen som Roméo ses Sehoon Moon och som Juliette ses Kseniia Proshina.Foto: Jonas Persson

Det fanns fog för den storm av jubel som bröt ut efter Malmö Operas stora premiär på lördagskvällen: nyuppsättningen av Charles Gounods kraftfulla, ljuva och sorgliga "Roméo et Juliette" från 1867. Här talar vi om en av Malmöoperans triumfer sångligt och musikaliskt. Till ganska stor procent är det ju vad operakonsten handlar om, trots allt.

Dramatisk scen i Charles Gounods opera "Roméo & Juliette”, med Sehoon Moon som Roméo och Kseniia Proshina som Juliette.
Dramatisk scen i Charles Gounods opera "Roméo & Juliette”, med Sehoon Moon som Roméo och Kseniia Proshina som Juliette.Foto: Jonas Persson

Men inte bara. Redan nu ska sägas att Malmös "Roméo" faller isär ohjälpligt mellan det som klingar, flott och franskt – och går att följa i undertexterna på svenska och engelska – och det som mer eller mindre vagt och tablåmässigt sker på scenen.

”Patrik Ringborgs dirigentskap omvandlade den gigantiska Malmöscenen och salongen till en snäcka av brusande, smattrande och när så krävdes dundrande klang”
Mattias Gejrot

Låt mig ändå börja i det storslagna denna kväll. Malmö Operaorkester har länge imponerat, men det sensuellt lysande självförtroende som nu ljöd ut under Patrik Ringborgs dirigentskap omvandlade den gigantiska Malmöscenen och salongen till en snäcka av brusande, smattrande och när så krävdes dundrande klang. Och ur klanghavet lyftes de många nyanserande vändningarna kärleksfullt fram hos exempelvis klarinetten och harpan.

Gounods musik har medvetet kalibrerade stilnivåer. I ouvertyren kilar sig skuggan av en fugas spetsverk in, Romeos och Julias första duett i inledningens festscen betecknas som "madrigal" (hos Shakespeare är replikutbytet en regelrätt sonett). Inte minst lägger också de stora körerna ett ödesmässigt skimmer till det sceniska berättandet. Redan i den moraliserande prologen får Malmö Operakör en stor atmosfärisk stund och de blir genom föreställningen en väl så imponerande del av väven som de enskilda solisterna.

Vilket inte vill säga litet. Särskilt det centrala romantiska paret (Kseniia Proshina som Juliette/Julia och Sehoon Moon som Roméo/Romeo) är stjärnor. Moons tenor flödade oförglömligt renhjärtat och naturligt i Romeos monolog i andra aktens balkongscen – utan begriplig balkong väl att märka – och han kunde likaväl beröra i de halvt viskande duettpartierna. Proshinas sopran fick märg och djup särskilt i Julias illusoriska dödsscen, då hon tar ett gift som får blodet att kallna under prick ett dygn.

”En häftig mobbscen på en grå gata omgärdar dramats två fatala mord, det är tänkvärt i vår förmörkade tid: men med kärlekshistorien tycks tablån märkligt orelaterad.”
Mattias Gejrot

Regissörs- och scenografduon Amy Lane & Emma Ryott har föreställt sig Romeo och Julia-historien i ett nyårsfirande New York cirka 1890. Det framgår av programhäftet, är inte så lätt att säga säkert annars. Ett grällt maskeradparty pågår i en cirkusaktig miljö: i centrum står Julias pappa, Capulet (den skicklige barytonen Mark Stone) i kittlande crossdressing. Capulet ska gälla som nöjespappa tillika brutal halvgangster, alltså en snårig sorts auktoritet för dottern att förhålla sig till. Deras relation förblir i det stora hela dunkel, och därmed tragedins själva grundval: föräldrar- och släktlojaliteten.

Tablåerna kan lite för sig bli suggestiva. En häftig mobbscen på en grå gata omgärdar dramats två fatala mord, det är tänkvärt i vår förmörkade tid: men med kärlekshistorien tycks tablån märkligt orelaterad. Och det är faktiskt tre mord som sker på Malmöscenen, eftersom även Shakespeares rättsskipande "hertig" – New Yorks borgmästare? – utan vidare kommentar mördas av en stel dam vid sin sida.

När varje högre värde sålunda trampas till stoft, var får den rena poesin mellan Romeo och Julia rum att födas?

Det världsberömda kärleksparet Roméo (Sehoon Moon) och Juliette (Kseniia Proshina) i Charles Gounods opera "Roméo & Juliette”.
Det världsberömda kärleksparet Roméo (Sehoon Moon) och Juliette (Kseniia Proshina) i Charles Gounods opera "Roméo & Juliette”.Foto: Jonas Persson
Charles Gounods "Roméo & Juliette” är höstens första operapremiär på Malmö Opera. Här ses Orhan Yildiz i rollen som Mercutio.
Charles Gounods "Roméo & Juliette” är höstens första operapremiär på Malmö Opera. Här ses Orhan Yildiz i rollen som Mercutio.Foto: Jonas Persson
Opera

”Roméo & Juliette”

Musik: Charles Gounod

Libretto: Jules Barbier, Michel Carré. Baserad på William Shakespeares verk

Regi: Amy Lane

Scenografi & kostym: Emma Ryott

Dirigent: Patrik Ringborg / Gudrun Dahlkvist (7/12)

På scen: Kseniia Proshina, Sehoon Moon, Orhan Yildiz, Alexander Roslavets, Stefano Olcese med flera sångare plus dansare

Med Malmö Operakör, Malmö Operaorkester och dirigent Patrik Ringborg

Premiär på Malmö Opera i lördags, 5 november. Spelas till den 18 december.

Mattias Gejrot
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.