För ett par år sedan kände bibliotekarien och författaren Marie Metso, från Malmö, hopplösheten växa.

– I en värld där situationen blev allt allvarligare kändes det som om det inte längre spelade någon roll, var det ändå inte för sent att rädda jorden?

När jag för två veckor sedan i en krönika presenterade satsningen på att ägna en del av fredagens kultursidor åt klimatfrågorna hörde flera av sig. Forskare, debattörer, kulturaktörer, lokalt miljöengagerade... En av dessa var Marie Metso.

När vi hörs på telefon börjar hon berätta om sin väg fram till idag, där hennes författarskap och kulturengagemang är en del av en aktiv klimatkamp. Orden har blivit en självklar del av hennes vilja att påverka vår tid.

– Samtidigt som hopplösheten för några år sedan höll på att ta över mina känslor och tankar fanns det en fråga som jag aldrig släppte; vad jag själv kunde göra för att uppmärksamma klimatfrågan mer, säger hon och fortsätter.

– Just i den vevan satte sig en tjej som hette Greta utanför riksdagen och började strejka. Och efter en tid kom det en fråga från författaren Sara Bergmark Elfgren om några av hennes författarkollegor ville vara med och gå samman som yrkesgrupp för att visa på ett klimatengagemang. Plötsligt kände jag – oj, nu kan jag vara med och göra något!

Utifrån Bergmark Elfgrens initiativ startades Facebook-gruppen Writers for Future. Marie Metso gick med i december 2018, och efter det har gruppen fortsatt att växa och är idag ett kreativt nätverk och diskussionsforum för att lyfta klimatfrågan hos svenska författare. För Metso är det här ett bra och viktigt forum, som leder till såväl satsningar som ger nya idéer.

För egen del är hon sedan länge en stadig klimatfredagsdemonstrant, främst på Stortorget i Lund, och medverkar i olika arrangemang. Men hon har även låtit klimatet ta plats i det egna skapandet.

– Allt detta känns för mig meningsfullt och har också gjort att jag fått tillbaka hoppet. Den komplexa och superviktiga frågan om klimatet uppmärksammas alltmer, och jag tycker det är självklart att vi författare också är med och påverkar.

Vad kan just litteraturen och författare bidra med i klimatkampen?

– Forskningen är givetvis extremt viktig, men det är inte alltid lätt att ta till sig en rapport från en forskare. En författare har ofta ett personligt perspektiv och kan därför lyckas med att väcka både tankar och känslor hos läsaren. Det tror jag också leder till att flera läsare själva vill vara med och förändra, och formulerar för sig själv den avgörande frågan: vad kan jag göra?

Främst har Marie Metso skrivit poesi och noveller, och när det i dagarna ges ut en bok i Tyskland med nordiska noveller är två av texterna skrivna av henne. Men mest aktuell är en helt annan bok, med klimatet i fokus.

– Jag gör en bilderbok, min allra första, där jag vill visa på både det akuta läget för miljön och allt det fantastiska som finns i naturen, i det här fallet i våra hav. Så ämnet är miljöförstörelsen och havsvarelser.

Vem riktar du dig till?

– Målgruppen är barn i åldrarna 3-6 år, och det gör ju också att boken automatiskt når barnens föräldrar.

Miljöförstörelse känns som ett tungt ämne för så unga?

– Jo, men det är också därför jag har med några av alla dessa underbara djur som gömmer sig i våra hav. Fast jag tror det är viktigt att barn tidigt blir uppmärksammade på de miljöproblem vi har, men inte för att de ska må dåligt eller känna skuld. Tvärtom, för att de ska känna hopp och inse betydelsen av att något görs. Trots allt, en miljon djur- och växtarter är idag utrotningshotade.

Boken har titeln ”Plast på fel plats; eller, I djurens djuphavspalats” och är hennes examensarbete under det pågående sista året på Författarskolan vid Lunds universitet. I december blev texten klar, och just nu arbetar hennes vän och illustratör Ishtar Bäcklund Dakhil med att ge historien bilder.

– Klimatet har tidigare inte varit ett vanligt ämne i barnböcker, men det håller på och ändras. Det märker jag både som bibliotekarie och författare, och det känns mycket bra. Inte minst för att vi behöver få ta del av barnens blick på naturen och djuren, säger Marie Metso.

Framöver? Litteratur och klimat. Och en fortsatt tro på en nödvändig förändring.

I samband den här intervjun publicerar vi en av Marie Metsos dikter om klimatet, ”En urvuxen värld”.

– Tidigare, i yngre år, skrev jag ofta låttexter när jag såg något som inspirerade mig, nu blir det istället poesi. Just den här dikten kom till för några år sedan, under den period då jag kände att det i stort sett var kört. Trots att klockan ringer händer inget. Idag känner jag annorlunda, vilket beror på det allt större engagemanget kring de frågorna, både hos mig själv och hos många andra. Det finns hopp.