Lukrativt ljud

Fler och fler förlag specialiserar sig på ljudböcker. Jan Karlsson funderar över ett växande fenomen.

Kultur • Publicerad 27 april 2009

Vad många förlag som specialiserat sig på ljudböcker! Tänker jag under bläddringen i annonsblocket i Svensk Bokhandels sommarnummer. Som hade tidskriften läst mina tankar, har de gjort två ljudboksreportage.

Tintin, säger Tomas Bolme, "har betalat min sommarstuga". Bolme är en branschens räv som numera håller uppläsningskurser för färska skådespelare som vill pröva röstens vingar. Med sin fackliga rutin och vänsterövertygelse har han också vett att ta betalt: det är royalty som gäller, inte en fast engångsersättning. Bolme drar in mer på Tintin, Guillou och andra royaltys från ljudböcker än på tjänsten vid Stockholms stadsteater.

Lukrativt, alltså, men också ett slitsamt jobb som kräver noggranna förberedelser. Och de som saknar Bolmes erfarenhet – eller Torsten Wahlunds, Helge Skoogs, Marie Richardsons, Katarina Ewerlöfs – kan råka ut för skambud. Antalet producerade svenska ljudböcker beräknas till 250-300 i år. Lär framöver bli fler snarare än färre.

Jan Karlsson

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.