GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Mamma" Björk banar väg för nya generationer

"Mamma" är tillbaka – och hon är stolt över att ses som en föregångare för en ny generation kvinnliga artister. Den här gången har Björk inspirerats av hårdför techno, basklarinett och svampar som växer i jorden.
Musik • Publicerad 23 september 2022
"För mig startade det här albumet rätt mycket med sex basklarinetter och en massa slagkraftiga beats rätt ned i jorden, så att man fick en sorts markkontakt", säger Björk om det kommande albumet "Fossora". Pressbild.
"För mig startade det här albumet rätt mycket med sex basklarinetter och en massa slagkraftiga beats rätt ned i jorden, så att man fick en sorts markkontakt", säger Björk om det kommande albumet "Fossora". Pressbild.Foto: Vidar Logi /Love Street Music
Björk har, som vanligt, skapat ett helt universum kring den nya skivan. "Fossora" är ett jordbundet album, titeln betyder ungefär "hon som gräver". Pressbild.
Björk har, som vanligt, skapat ett helt universum kring den nya skivan. "Fossora" är ett jordbundet album, titeln betyder ungefär "hon som gräver". Pressbild.Foto: Vidar Logi/Love Street Music
Björk har tillbringat pandemiåren hemma på Island. "Jag känner mig nästan skyldig över att säga det här, men på Island har vi inte behövt ändra vår livsstil så mycket", säger hon. Pressbild.
Björk har tillbringat pandemiåren hemma på Island. "Jag känner mig nästan skyldig över att säga det här, men på Island har vi inte behövt ändra vår livsstil så mycket", säger hon. Pressbild.Foto: Vidar Logi/Love Street Music
Som vanligt har Björk och hennes team också lagt mycket energi på det visuella i samband med lanseringen av "Fossora". Pressbild.
Som vanligt har Björk och hennes team också lagt mycket energi på det visuella i samband med lanseringen av "Fossora". Pressbild.Foto: Vidar Logi/Love Street Music

"Mamma dansar gabber." Ordalydelsen är kanske inte helt exakt. Little Jinders kommentar till låten "Atopos" från Björks nya album "Fossora" swischar nämligen förbi i stories på Instagram och är försvunnen 24 timmar senare.

Ett är ändå säkert: den svenska artisten är överförtjust över att musikvärldens matriark är tillbaka på banan igen. "Jag skulle inte vara den jag är i dag utan Björk", har hon sagt i en tidigare intervju.

I videon till "Atopos" framträder 56-åriga Björk som en förfinad hybrid av en Teletubby och ett av konstnären Cindy Shermans mer oroväckande självporträtt. Hon ackompanjeras av basklarinetter och dansar till de aggressiva beats som kännetecknar gabber, en sorts hardcoretechno med rötterna i nederländska Rotterdam.

Ett kvinnligt universum

Björk är själv ödmjuk inför det faktum att andra – och då specifikt yngre kvinnliga artister – har inspirerats av henne, förklarar hon för TT från hemstaden Reykjavik.

– Synen på kvinnor har förändrats så mycket och för mig har det varit så spännande att se Kate Bush ligga etta på listorna över hela världen. Jag känner att generationen 20-åringar är redo att acceptera kvinnor inte bara som sångerskor och låtskrivare utan ännu viktigare – att hela universumet kring dem är kvinnligt.

Björk har knappast undgått kritik för sitt experimentella artistiska uttryck men hon påminner om att föregångaren Kate Bush hånades ännu mer öppet för sina "galna" texter och sitt särpräglade sätt att sjunga och framträda.

– På 80-talet när hon gjorde fantastiska låtar blev hon förlöjligad av journalister och musikkritiker och kallad för galen, vilket gjorde mig väldigt ledsen. För det var okej att vara en rock'n' roll-kille på heroin och sjunga låtar om öl och tuttar – det var okej och coolt – men om du sjöng låtar om kvinnliga inre världar då var du sinnessjuk och galen, säger Björk allvarsamt.

– Kanske fanns det inget utrymme på jorden för det då. Men nu är det en annan era, för generationen som kommer nu är det inte ens 50/50 som gäller, hos dem finns det rum även för queera och transpersoner, ja, alla sorters kön.

Präglad av pandemiåren

De senaste åren har Björk tillbringat hemma på Island. "Fossora", som släpps nästa fredag, är starkt präglad av pandemitiden som tvingat henne och resten av mänskligheten att stanna hemma och dämpat det uppskruvade tempo vi levt i.

På ett sätt har hon haft det lättare än andra, poängterar hon. Island var inte lika drabbat som många andra länder och restriktionerna därför inte riktigt lika hårda. Men resorna ställdes in och umgänget krympte – små hemmafester och dj-gig för 20 personer i en skivbutik ersatte det vanligen så hektiska turnélivet.

– Våra liv har verkligen blivit långsammare, vi har kanske levt i halva det tempo som vi hade tidigare, vilket jag verkligen har gillat. Men kanske har det också varit, som med många av låtarna på det här albumet, att du har fyra minuter som är riktigt långsamma och plötsligt i slutet av låten går det i dubbla tempot.

Det är här basklarinetterna och gabber kommer in.

– Basklarinett är ett av de bästa instrument jag vet, den har ett slags träig textur eller klangfärg som funkar så bra med den här känslan av att alla vi på den här planeten har tillbringat så mycket tid i våra hem i två år att vi nästan har bildat rötter ned i marken. Och gabber, det tror jag kom mer från den takt vi lever våra liv i.

Förankrad i jorden

Nästan alla Björks album görs som en sorts reaktion på föregående skiva. Om 2017 års "Utopia" var ett slags scifi-historia om en ö uppe bland molnen, med tolv flöjter och nästan ingen bas, så är "Fossora" mycket mer förankrad i jorden. På skivan samarbetar Björk inte bara med musiker från Islands symfoniorkester, Serpentwithfeet och Gabber Modus Operandi från Indonesien, utan också med sina barn Sindri Eldon Thorsson och Isadóra Barney.

– Det kändes naturligt på något sätt eftersom jag träffade dem mycket oftare än vanligt, på grund av covid. Och kanske hade det något att göra med att de båda är vuxna nu så att det kändes som att de är mer jämställda med mig. När jag frågade dem om de ville jobba med mig kunde de svara på ett mer ansvarsfullt sätt, de kunde liksom ta konsekvenserna av det.

Både Björk och Isadóra (eller Doa) syns också i filmen "The Northman", som hade premiär i våras, där Alexander Skarsgård spelar den manliga huvudrollen. Björk skymtar förbi i en minnesvärd biroll som sierska medan hennes dotter har en större roll som 16-årig slavflicka.

Björk vill inte skryta, säger hon med sin ljusa, uppriktiga röst, men hon får väldigt ofta frågan om hon vill medverka i filmer "och jag har verkligen inte tid till det, så jag säger vanligtvis nej". Den här gången var det annorlunda, eftersom en av hennes bästa vänner, poeten Sjón, var en av manusförfattarna.

– Och jag har den här grejen med min vän Sjón att när han ber mig om att göra någonting så säger jag alltid ja. Jag gjorde honom en tjänst, fast jag egentligen inte är intresserad av skådespeleri. Det kändes som god karma, för han har verkligen stått för bra energi och varit ett positivt ljus i mitt liv.

Punken hjälpte henne överleva

Många artister dukar under i den extremt hårda musikbranschen, men från utsidan ter sig Björk tämligen intakt decennium efter decennium. Hur kommer det sig att hon har överlevt som människa? Själv tror hon att det beror på att hon startade sin karriär i ett punkband på 80-talet. Då var Reykjavik en liten stad med 80 000 invånare, där det fanns två skivbolag.

– Det var det stora kommersiella bolaget, de onda killarna, och sedan var det vi. Jag var yngst, typ 14 år gammal och vi var väldigt självförsörjande, vår filosofi kom från punkens gör-det-själv-anda. Vi suktade inte efter skivkontrakt, eller trodde att ett skivbolag skulle komma och rädda oss som något slags prins på en vit häst. Om du skulle existera i världen så var du tvungen att göra allt själv.

Att i tonåren jobba från scratch – med att göra egna affischer, sätta upp dem på stan, tjata på den lokala radiostationen för att bli spelad och arrangera egna konserter – lade grunden till en artistkarriär där hon inte bara sjunger och skriver låtar utan också skapar just ett eget universum kring musiken. Målet har aldrig varit att tjäna pengar eller att värderas efter en kommersiell måttstock, hävdar hon.

– Jag gör fortfarande samma sak efter alla de här åren. Om folk gillar det är det en bonus och ifall folk inte gillar det är jag beredd på det också.

Fakta: Fler frågor till Björk

TT: Du är 56 år nu, känner du dig aldrig trött, sliten och gammal?

Jo, självklart. Men jag har tur för jag jobbar åt mig själv, jag är min egen arbetsgivare. Och ända sedan jag var 20 har jag varit tvungen att lyssna på min kropp eftersom jag är sångerska. Jag kan inte dricka om jag har en konsert nästa dag och eftersom min kropp är mitt instrument måste jag vila mycket.

Förut var jag ofta skitförbannad för att mina vänner kunde festa och släppa loss medan jag alltid måste gå hem och ta hand om min röst. Men nu är jag faktiskt tacksam för det lärde mig som väldigt ung hur man vilar och återhämtar sig.

TT: Det känns som om "Fossora" är ett väldigt isländskt album. Håller du med om det?

Jag antar att det är det – men jag tycker att alla mina skivor har varit isländska. Jag har skrivit de flesta av mina låtar här, även när jag har haft ett andra hem i London eller i New York. Då skrev jag låtarna under mina promenader på Island och gjorde annat, som att arrangera dem, i London eller New York.

TT: Som vanligt finns det oväntade samarbeten på skivan. Hur kom det sig att du jobbade med indonesiska Gabber Modus Operandi?

Under covid så dj:ade jag i en liten skivaffär i Reykjavik, i en liten lokal dit bara 20 personer kunde komma. Då spelade jag ofta det här bandet. Så i slutet av arbetet med albumet kontaktade jag dem – de kunde inte komma till Island på grund av pandemin, men de skickade mig några beats som jag mixade in i låtarna.

TT: Två av låtarna är skrivna till minne av din mamma. Min mamma dog 1999, men jag kommer fortfarande på mig själv med att vilja ringa henne och berätta om saker som hänt mig. Är det så för dig?

Ja, ibland när jag ser något på Facebook om någon miljögrej eller ett protestmöte för naturens skull då bjuder jag ibland in henne också. Hon dyker alltid upp i mina tankar, "jag bjuder henne, hon vill nog komma".

TT: Ibland kan man finna tröst i filmer och låtar. Har du något som tröstar dig i din förlust?

Det finns en vietnamesisk-amerikansk poet i USA som heter Ocean Vuong, han är en vän till mig. Först skrev han en roman om sin mamma och sedan när hon dog gav han ut en diktsamling där några av dikterna handlar om henne. De är viktiga för mig.

Fakta: Fler frågor till Björk

Fullständigt namn: Björk Gudmundsdóttir.

Född: 1965.

Bor: Just nu på heltid i Reykjavik.

Familj: Barnen Sindri och Isadora.

Bakgrund: Dotter till aktivisten Hildur Runa Hauksdóttir och fackföreningsledaren Gudmundur Gunnarsson. Spelade in sin första skiva "Björk" när hon var elva år gammal.

Som tonåring spelade hon i olika punk- och jazzfusionband. 1986 bildades Sugarcubes där Björk var sångerska, bandet slog internationellt men splittrades 1992 i samma veva som hon påbörjade sin solokarriär.

Björk som soloartist det första decenniet: Släppte albumet "Debut" 1993 och "Post" 1995. Två år senare kom "Homogenic" och 2001 "Vespertine". Däremellan hann Björk med att skriva musiken till Lars von Triers "Dancer in the dark" och spela huvudrollen i den. Hon belönades med priset för bästa kvinnliga huvudroll på filmfestivalen i Cannes.

Björks senare album: "Medúlla" (2004), "Volta" (2007), "Biophilia" (2011), "Vulnicura" (2015), "Utopia" (2017).

Aktuell med: Albumet "Fossora" som släpps den 30 september.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.