GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Om att lämna sin trasiga bakgrund – genom att bli författare

Det franska underbarnet Édouard Louis skriver böcker i en rasande fart, som om hans inre hjul spinner bortom all kontroll. Samma drivkraft som också fått honom att göra den klassresa som skildras i ”Att förändras: en metod”, en bok som gör kulturjournalisten Henric Tiselius djupt fascinerad.
Bokrecension • Publicerad 19 november 2022
Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Franske Édouard Louis är född 1992, och fick ett stort genombrott med sin debutroman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” (2015). Nästa söndag, 27 november, kl 16, är han i Malmö för att ha ett samtal på Malmö stadsbibliotek med författaren Burcu Sahin.
Franske Édouard Louis är född 1992, och fick ett stort genombrott med sin debutroman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” (2015). Nästa söndag, 27 november, kl 16, är han i Malmö för att ha ett samtal på Malmö stadsbibliotek med författaren Burcu Sahin.Foto: Robert Jean-Francois
Roman

Édouard Louis

”Att förändras: en metod”

Översättning: Marianne Tufvesson

(Wahlström & Widstrand)

Édouard Louis böcker handlar alla om att förändras för att få vara den man är. Om sorgen och lyckan i färden bort från sin egen historia. Kompromisslöst självutlämnande, språket smärtsamt rakt på (alltid i Marianne Tufvessons utmärkta översättning).

”Stjärnskottet berättar sitt eget och föräldrarnas öde och tvingar oss att inte blunda för vår tids klassamhälle. Sin generations Annie Ernaux, menar många.”
Henric Tiselius

Ett stort antal bokläsare världen över följer den unge fransmannen med brinnande engagemang. Med böcker som ”Vem dödade min far” och ”Våldets historia” har han på kort tid blivit stjärnskottet som berättar sitt eget och föräldrarnas öde och därmed tvingar oss att inte blunda för vår tids klassamhälle. Sin generations Annie Ernaux, menar många.

Hans nya bok ”Att förändras: en metod” är en slags del två av succédebuten ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” – och bjuder på helt andra scenarier än tidigare. Här tränger sig tonåringen in i sitt nya liv, fyllt av kulturellt kapital och rika, vackra män. Framför allt rika. För att komma från barndomens utsatthet driver hans inre motor ständigt på, vilket gör honom bildad och lärd, men också blind – redo att svika allt och alla. Louis vågar här skriva om en person som blir mycket svår att tycka om. Sig själv.

Senare formulerar han hela skeendet: ”jag var inkräktare som hade stulit ett liv som inte var mitt.” Romanen ”Att förändras: en metod” handlar om en lyckad revansch, men inte om att hitta hem.

Vi följer den unge mannen när han kommit till insikt om att yrket författare kan vara möjligheten bort från den trasiga bakgrunden. ”Det jag skriver ska inte tolkas som berättelsen om hur en författare föds, utan som berättelsen om hur en frihet föds och om att bryta sig lös från ett avskytt förflutet, till vilket pris som helst.”

”Vi följer den unge mannen när han kommit till insikt om att yrket författare kan vara möjligheten bort från den trasiga bakgrunden.”
Henric Tiselius

Han börjar plocka upp stora författarnamn han aldrig tidigare hört talas om och hos sin bästa vän Elena lär han sig diskutera dem. Han läser, läser och läser, bestämmer sig för att förstå. Och komma vidare. Fixar kontakter och satsar på det omöjliga. Att komma in på Pariselitens skola École Normale Supérieure.

Han lämnar nära vänner, liksom relationer som ställer upp för honom. Men det är som om han måste. ”Döm mig inte” skriver han gång på gång till sin älskade vän när han åker från henne. Nyfiken, men gränslös söker han upp homosexuella män mest för att de är rika. Riktigt, riktigt rika. Han kan varken stanna eller (just då) reflektera över sitt eget beteende. Det hade kvävt honom.

Efter ett dyrt restaurangbesök skriver han till sin far: ”Gapet mellan mitt och ditt liv tolkade jag då ännu inte som ett tecken på orättvisor eller på klassamhällets våld, utan bara som ett tecken på att jag var ämnad för ett rikare och mer fullödigt liv.”

Om man jämför denna fortsättning med debuten, så var den förra skriven som vore språket utskuret i trä. Varje ord urkarvat. I ”Att förändras: en metod” rinner det i stället fram, ostoppbart. Därmed känns den inte fullt så intensiv – det vore närmast omöjligt – men däremot minst lika kompromisslös. Louis ser sig inte som en av de författare som har sin drivkraft i kärleken till språket. ”Jag är inte som de. Jag skrev för att finnas till”.

Jag läser boken i ett enda sträck, djupt fascinerad.

Nya boken av franske Èdouard Louis.
Nya boken av franske Èdouard Louis.Foto: Wahlström & Widstrand
Henric TiseliusSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.