Oumbärliga dagböcker som tar oss nära historien

Ny bok Artikeln publicerades
Rumänske Mihail Sebastians dagböcker har översatts till flera språk efter det att den gavs ut 1996. Nu kommer den på svenska.
Foto: Pressbild
Rumänske Mihail Sebastians dagböcker har översatts till flera språk efter det att den gavs ut 1996. Nu kommer den på svenska.

När den rumänske författaren Mihail Sebastians dagböcker under åren 1936-1944 gavs ut flera år efter kriget väckte den en häftig debatt om landets roll i Förintelsen. Kulturjournalisten Thomas Kjellgren läser en bok som för honom nära händelser och personer på ett närmast unikt vis.

Endast 38 år gammal dog den rumänske dramatikern och författaren Mihail Sebastian. Han blev, en kort tid efter krigsslutet 1945, påkörd av en lastbil på gatan och avled omedelbart. Egentligen hette han Iosif Hechter, var jude och hade också tidigt etablerat sig som en av de mest tongivande författarna i de intellektuella kulturkretsarna i Bukarest.

Under nästan tio års tid – från februari 1936 till nyårsnatten 1944 – förde han dagbok som när den, först tjugo år senare, publicerades vållade en häftig debatt om antisemitismen i Rumänien och landets roll i Förintelsen under andra världskriget.

Det är 649 sidor viktig, för att inte säga oumbärlig, läsning som nu också kommer ut i en fin svensk översättning av Inger Johansson och med ett upplysande förord av Henrik Nilsson. Det är, som vanligt, ett litet förlag som står för den här bedriften: h-ström. Samma förlag som i sin ”Serie Europa” för några år sedan gav ut en annan rumänsk klassiker: Max Blechers märkliga ”Händelser ur den omedelbara verkligheten”.

Sebastians texter präglas av en ofiltrerad uppriktighet och en kompromisslös närvaro. Med en nästan seismografiskt känslig iakttagelseförmåga rör han sig inne i sina olika världar. Parallellt registrerar han upplevelserna i vardagen, resorna i landet, de litterära projektens uppgång och fall, de komplicerade kärleksaffärerna, musiken han njutningsfullt lyssnar till från de utländska radiostationerna innan hans radio beslagtas. Inte minst följer han krigets framfart på de olika fronterna runt om i världen.

Märkligt nog är han ofta befriande och mänskligt motsägelsefull. Som när han låter den starkt antisemitiske Nae Ionescu skriva förordet till sin roman ”I tre tusen år”, som kom ut innan han påbörjade dessa dagböcker. Eller när han fortsätter att odla en slags vänskap med antisemiterna och de ivriga anhängarna av det högernationalistiska Järngardet: filosofen E M Cioran och religionshistorikern Mircea Eliade.

Kanske är det viljan att verkligen förstå även när tillvaron alltmer framstår som en absurd och hotande overklighet som driver honom. Det är som om han rent faktiskt och kritiskt samlar material till den doktorsavhandling han vet att han aldrig kommer att skriva: ”Antisemitisk lagstiftning i världen under den hitleristiska perioden”.

I dagboken känner vi författarens andedräkt, skriver Henrik Nilsson i förordet. Det är en utmärkt bild! Här kommer vi något på spåren som aldrig historieböckerna kommer åt. I takt med att livsutrymmet inskränks (han tvingas också gå från sin bostad) så framträder detta som så smärtsamt kännetecknar dagboksanteckningarna(precis som i Victor Klemperers böcker): hur antisemitismen och nazismen först smygande begränsar judarnas rörelser i vardagen till att snart nog eskalera till brutala deportationer, arbetsläger, avrättningar och pogromer.

Hur kunde han själv överleva allt detta. Kanske på grund av sin starka position i kulturlivet? Efter de här starka vittnesmålen borde vi nu även få någon av hans romaner i översättning.

Omslaget till nu aktuella ”Dagbok 1935-1944”.
Foto: h:ström förlag
Omslaget till nu aktuella ”Dagbok 1935-1944”.

Dagböcker

Mihail Sebastian

"Dagbok 1935-1944”

Översatt av Inger Johansson

(h-ström förlag)

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.