unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

”Prioritera de åtgärder som har effekt snarare än de som är billigast för lantbrukare”

Del 7 av 10 av kultursidans klimat- och miljöserie ”10 år” där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur vi kan lösa den. Juliana Dänhardt, doktor i zooekologi vid Lunds universitet, efterlyser modigare politiker.
Vissa av de klimat- och miljöåtgärder som lantbrukare har kunnat få stöd för hittills har inte haft någon större effekt, säger Juliana Dänhardt, doktor i zooekologi vid Lunds universitet.
Vissa av de klimat- och miljöåtgärder som lantbrukare har kunnat få stöd för hittills har inte haft någon större effekt, säger Juliana Dänhardt, doktor i zooekologi vid Lunds universitet.
Foto: Max Schyberg

Hur skulle du säga att läget är för jordbruket i dag, ur ett klimat- och miljöperspektiv?

– Jordbrukslandskapet är så mycket mer än bara själva jordbruket, det vill säga produktionen av livsmedel. Jordbrukslandskapet fyller också många andra funktioner som är viktiga för samhället. Det handlar till exempel om vatten- och klimatreglering, rekreation och hälsa och bevarande av biologisk mångfald. Och den stora utmaningen är hur vi bäst ser till att bevara alla de här delarna.

– Vi vet att det intensiva jordbruket har haft väldigt negativa effekter på miljön och klimatet, bland annat orsakar jordbruket stora utsläpp av växthusgaser och även den biologiska mångfalden har minskat till följd av moderna jordbruksmetoder.

– Det är svårt att säga exakt hur stora klimatförändringarna kommer att bli för det beror ju på hur stor uppvärmningen blir – något vi påverkar med vårt beteende idag. Överlag har Sveriges jordbruk ganska goda förutsättningar att anpassa sig till ett varmare klimat. Vi kommer att få en längre växtsäsong och en högre koldioxidhalt förväntas öka produktiviteten vilket kan ge fler och större skördar.

– Men det finns också nackdelar. Bland annat riskerar grödorna få sämre kvalitet och möjligheterna att skörda kan bli sämre om marken är blötare. Även sjukdomar och skadedjur kommer att gynnas och öka, vilket i sin tur lär öka behovet av bekämpningsmedel med negativa följder för den biologiska mångfalden. Vi ser också stora risker att såväl översvämningar som marktorkan ökar, om vi får högre nederbörd på vintrarna och ett varmare klimat.

Vad kan du se för möjliga lösningar?

– Situationen är väldigt komplex, och det finns konflikter mellan olika intressen – både när det gäller vad marken ska användas till och vilka åtgärder som ska göras. Det behövs att de olika intressegrupperna angriper problemen tillsammans, att de sätter sig ned vid samma bord och diskuterar frågan. I vissa fall behövs kompromisser, men i många fall bör det också gå att hitta win-win-lösningar.

– Åtgärder som ökar mullhalten i jorden leder till exempel till ökad resistens mot torka men har också effekter som motverkar klimatförändringar genom att det förbättrar jordens möjligheter att binda koldioxid i marken och gynnar den biologiska mångfalden.

– Vi skulle även behöva öka variationen i landskapet, till exempel genom att värna de naturbetesmarker och småbiotoper som finns kvar, genom att odla fler olika grödor eller genom att anlägga våtmarker. Det gynnar den biologiska mångfalden, som bland annat är en viktig förutsättning för vår förmåga att kunna anpassa oss till ett förändrat klimat.

– En stor utmaning är att det ofta uppstår en intressekonflikt mellan jordbrukare som behöver få ekonomin att gå runt, och samhällsintressen som att bevara biologisk mångfald. Och många av de åtgärder som behövs ur ett klimat- och miljöperspektiv behöver göras av jordbrukarna fast de gynnar samhället i stort.

– I vissa fall kan man hitta åtgärder som är bra för miljö- och klimat och som också gynnar för jordbruket. Men där det inte är möjligt, behövs bättre incitament för jordbrukare att göra de förändringar som är nödvändiga.

– Politikerna behöver vara modigare och fatta effektfullare beslut. Vissa av de klimat- och miljöåtgärder som lantbrukare har kunnat få stöd för hittills har inte haft någon större effekt, bland annat eftersom det saknades tydliga kvalitetskrav. Detta skulle kunna förbättras bland annat genom att man sätter upp konkreta mål och ställer högre krav på kvalitén. Politikerna borde allmänt prioritera de åtgärder som har effekt snarare än de som är billigast för lantbrukare.

Vad kan jag göra som individ?

– De mest effektiva valen du kan göra för klimatet i din vardag är att äta mindre kött och försöka undvika att flyga och åka bil. Samtidigt behövs betesdjur, både för att kunna bevara ett öppet landskap med naturbetesmarker och för att gödsel från djuren är en viktig grund för en mullrik jord.

– Se därför till att om du äter kött välja kött som gynnar detta, till exempel genom att köpa kött från djur som gått på naturbetesmarker. För att gynna ett hållbart jordbruk är det också bra att handla ekologiskt och lokalt. Och vill du påverka politiken, tänk på vilka du röstar på och vad de står för i jordbruks- och miljöfrågor.

Hur bråttom är det?

– Det krävs att vi agerar nu och ganska kraftigt. Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU och de nationella strategierna håller på att utarbetas just nu och kommer att gälla i en sjuårsperiod. Svenska politiker har därför nu en möjlighet att välja kostnadseffektiva åtgärder som vi vet gör nytta. Och det tror jag är väldigt viktigt. Att vi ser till att de åtgärder vi satsar på verkligen har bevisad effekt, säger Juliana Dänhardt.

Fakta

10 år

Kultursidans serie ”10 år” är en intervjuserie i tio delar där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur den kan lösas. Har du tips på någon vi borde intervjua eller undrar du någonting om klimatet som du skulle vilja att vi tog reda på? Mejla din fråga eller ditt tips till kultur@kristianstadsbladet.se