Annons

"Regeringens agerande oroar oss. Det är bråttom att få Dawit fri.”

Idag, 23 september, är det exakt 20 år sedan journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak greps i Eritrea. Inga journalister i världen har varit fängslade längre. Vad gör regeringen för att få den svenske medborgaren Dawit Isaak fri? Sekretessen oroar Reportrar utan gränser.
Krönika • Publicerad 22 september 2021
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Idag är det 20 år sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea.
Idag är det 20 år sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea.Foto: Kalle Ahlsén

Juli 2016: ”Vi nu skriver till dig och ditt parti, liksom till dina gruppledarkollegor, för att be er att extra noga följa vad som görs för vår fängslade kollega och landsman Dawit Isaak. /.../. Vi vill be er att överväga att tillsätta en undersökningskommission för Dawits fall.”

Så skrev Reportrar utan gränser till gruppledarna för riksdagens partier sommaren 2016. Idag, den 23 september 2021, har det gått 20 år sedan Dawit Isaak och flera av hans kollegor greps i Eritrea. De har aldrig åtalats eller dömts för några brott.

Annons

Vid det här laget är Dawit och hans kollegor de journalister som suttit fängslade längst i världen. Några av dem har dött under fängelsetiden.

Det fulla ansvaret för de övergrepp på de mänskliga rättigheter som Dawit och hans kollegor utsätts för ligger på regimen i Eritrea, som förbjudit alla oberoende medier. Landet har legat i bottenskiktet av Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex sedan vi introducerade det för snart 20 år sedan.

Nu senast hamnade Eritrea allra sist, på plats 180 av 180, efter Nordkorea och Turkmenistan.

”Eritrea har legat i bottenskiktet av Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex sedan vi introducerade det för snart 20 år sedan. Nu senast hamnade landet allra sist, på plats 180 av 180, efter Nordkorea och Turkmenistan.”
Stödföreningen för Dawit Isaak ordnar en manifestation utanför den Eritreanska ambassaden i Stockholm. På tioårsdagen sedan han fängslades. Året var 2011.
Stödföreningen för Dawit Isaak ordnar en manifestation utanför den Eritreanska ambassaden i Stockholm. På tioårsdagen sedan han fängslades. Året var 2011.Foto: Bertil Ericson / TT
Fakta

Dawit Isaak

Föddes 1964, i det land som 29 år senare skulle utropas till staten Eritrea efter ett långt befrielsekrig. Kom till Sverige som flykting 1987. Fick svenskt medborgarskap 1992.

När Eritrea blev självständigt återvände Dawit till sitt forna hemland. Han gifte sig, skaffade barn och blev så småningom delägare i landets första oberoende tidning Setit, där han arbetade som reporter.

1998 återkom konflikten med Etiopien och Dawit bestämde sig för att återvända till Sverige. Hustrun och de tre barnen följde efter i april 2000. De bosatte sig i Göteborg. Ett år senare reste Dawit på nytt till Eritrea.

Gränskriget mellan Eritrea och Etiopien gav under 2001 en intensiv politisk debatt i Eritrea med politiker som krävde demokratiska reformer. I ett öppet brev framförde politikerna sin kritik och sina önskemål om förändring, ett brev som bland annat publicerades i pressen och följdes upp av olika artiklar.

I september 2001 slog regeringen tillbaka och grep flera av politikerna och tio av den fria pressens ledande journalister. Däribland Dawit, som hämtades i sitt hem en tidig söndagsmorgon, den 23 september 2001.

Ännu har ingen av dem dömts i en rättegång. I november 2005 släpptes Dawit Isaak plötsligt fri, och han meddelade att han efter omständigheterna mådde bra. Men frigivningen varade inte länge, efter tre dagar greps han igen. Sedan dess sitter han fängslad, och ingen har fått besöka honom.

Källa: Reportrar utan gränsers webbsida: Frige Dawit!

Mer information:

Free Dawit: freedawit.com

Amnesty om Dawit Isaak

Upprop av 15 publicister för att få Dawit Isaak frigiven, bland annat publicerat i DN

Inslag om Dawit Isaak i Sveriges Radio

Dawit Isaak-biblioteket i Malmö

Fotbollsklubben Örgryte IS och deras kamp för sin medlem Dawit Isaak

Under dessa 20 år som Dawit suttit fängslad har regeringsmakten i Sverige skiftat, ministrar har kommit och gått och utrikesdepartementet (UD) har hela tiden sagt att de gör allt de kan för att få honom fri. Men allt sker under sekretess.

När vi för ett år sedan begärde att få ut all dokumentation från UD fick vi inte ut ett enda papper. Inte ens de hundratals sidor med maskade textstycken som var offentliga för 15 år sedan.

I brevet till riksdagens gruppledare, juli 2016, bad vi dem tillsätta en kommission som skulle kunna få insyn. Vi ville låta nya ögon se vad UD gjort eller inte gjort för Dawit, och där mellan raderna kanske finna nya infallsvinklar.

I vintras sade också riksdagen ifrån. I ett tillkännagivande konstaterade ett enigt utrikesutskott att regeringens hantering av Dawit Isaak, och även den i Kina fängslade förläggaren Gui Minhai, måste granskas. Det välkomnar vi.

”Dessvärre fortsätter hemlighetsmakeriet.”

Dessvärre fortsätter hemlighetsmakeriet.

När nu regeringen på riksdagens begäran tillsatt en utredning anser regeringen att sekretesslagen måste förändras för just denna särskilda utredning. Man vill lägga till ett extra stycke i paragraf 9 i kapitel 42 i sekretesslagen.

Varför just den här gången? Hur har neutralitetspolitiken under Kalla kriget, utredningen om mordet på Olof Palme, de misstänkta ubåtsintrången och inte minst Raoul Wallenbergs fall kunnat granskas utan extra paragrafer?

Svenska journalistförbundet i en manifestation för Dawit Isaak. Året var 2005, på Pressfrihetens dag.
Svenska journalistförbundet i en manifestation för Dawit Isaak. Året var 2005, på Pressfrihetens dag.Foto: Leif R Jansson/TT
Betlehem Isaak, dotter till den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, står framför en kopia av den cell där hennes far satt, eller sitter, fängslad. Året var 2015.
Betlehem Isaak, dotter till den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, står framför en kopia av den cell där hennes far satt, eller sitter, fängslad. Året var 2015.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons

Alla dessa utredningar har berört både känsliga personfrågor, utrikesrelationer och militära hemligheter. Att det behövs särskilda skrivningar i detta fall, med Dawit och Gui, som berör mänskliga rättigheter, pressfrihet och – för all del – utrikesrelationer väcker frågor.

Att utredningen skulle publicera allt den ser och tänker har vi nog aldrig föreställt oss. Självklart finns det personer och förhållanden som måste skyddas. Det är inte konstigt, men för detta finns redan utrikessekretess.

Varför behövs ett extra sekretessinstrument just för den här utredningen? Det är en fråga vi att kunnat rikta till regeringen om vi bara varit remissinstans, men av någon anledning förbisågs vi i detta förfarande.

Likaså bör man fundera på hur oberoende de av regeringen tillsatta utredarna känner sig, när det innan de ens börjat jobba får nya sekretessregler att följa, som om de själva inte är tillräckligt insatta och erfarna för att själva lämna den typen av rekommendationer?

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven kommer ut efter att ha suttit inlåst 15 minuter i en uppbyggd fängelsecell. Året var 2013.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven kommer ut efter att ha suttit inlåst 15 minuter i en uppbyggd fängelsecell. Året var 2013.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Regeringens agerande oroar oss. Det borde även oroa de eniga riksdagsledamöter från alla partier som beslutade att dessa båda fall skulle granskas.

När vi 2016 bad riksdagens gruppledare att arbeta för en undersökningskommission skrev vi: ”Det är bråttom. Fängelsevillkoren i Eritrea är extremt hårda. Inte ens Röda korset har fått besöka Dawit och hans medfångar. Men vi vet att Dawit riskerar sitt liv varje dag i fångenskap.”

Det är inte mindre bråttom nu, fem år senare. Inte för den journalist som suttit fängslad längst i hela världen. En svensk medborgare.

Av: Reportrar utan gränser

”Regeringens agerande oroar oss. Det borde även oroa de eniga riksdagsledamöter från alla partier som beslutade att dessa båda fall skulle granskas.”
Annons
Annons
Annons
Annons