Roligt och allvarligt när sköldpadda med änglavakt slipper krossas av sten
Stenen från himlen
Barn & ungdom: Författare och illustratör: Jon Klassen
Förlag: Lilla Piratförlaget
Översättning: Lotta Olsson
En sten faller från himlen, vi följer dess fall genom rymden medan sköldpaddan står på sitt bästa ställe. ”Det är mitt bästa ställe att stå på. Jag kommer aldrig att vilja stå någon annanstans.” Av en lycklig slump har sköldpaddan tillfälligt flyttat på sig när stenbumlingen landar. Han överlever, av en ren tillfällighet, stenen har landat rakt på det som är hans bästa ställe att stå på!
Jon Klassen är en mästare på till synes enkla berättelser med en existentiell grundton som rymmer hela tillvaron. Ett fallande stenblock är en potentiell dödsfälla. Men när man har änglavakt och undviker den, på samma sätt som vi dagligen slipper dö trots att mötande bilist svarar på textmeddelande, bråkar med sitt barn och dricker kaffe samtidigt, fortsätter livet som om inget hänt. För, som han som föll från tjugonde våningen sa för varje våningsplan han föll: hittills har allt gått bra.
Sköldpaddan och medkaraktärerna uppehåller sig med annat. Mättade, koncisa samtal som detta:
”Vad hände?”
”Inget.”
”Klättrade du på den?”
”Nej.”
”Föll du av?”
”Nej.”
”Behöver du hjälp?”
”Nej. Jag behöver ingen hjälp.”
”Okej.”
”Jag behöver aldrig hjälp.”
Gemenskap, envishet, att vilja närhet men spela tuff. Dölja osäkerhet genom tvärsäkerhet, rädsla för det okända och en sol som går ner. Rädsla för en framtid som är vacker, men också oroande.
Bilderna må se enkla och stilrena ut men de beskriver hela personligheter, relationer och komplicerade förlopp. Som vanligt i Jon Klassens berättelser finns det minst en tolkningsnivå för alla åldrar, även 45-åringar! Han undersöker även kraften i ett upprepat ”JAG SA ATT JAG KANSKE ALDRIG KOMMER TILLBAKA.”
I en samtid i en värld som ter sig oförutsägbar och ofta skrämmande erbjuder Jon Klassen absolut ingen tröst, men ett humoristiskt filter att lägga över otryggheten, och någon sorts acceptans. Och ett förslag om att ompröva, provtänka, fantisera och testa nya idéer. Det är kärvt och ofjäskigt, talar inte med bebisröst och lämpar sig alldeles utmärkt för högläsning såklart.
