Romanen blev vägen till Dagerman

- De föll bägge om hösten

Kenth Olsson lägger ner sin bok "Utan ord" på bordet framför sig. I sex år har han, parallellt med arbetet som chef för barn- och ungdomsförvaltningen i Kristianstad, arbetat med romanen om Stig Dagermans tre månader på den skånska östkusten.

Stig Dagerman och Knäbäck. På 329 sidor skildrar Olsson den ångestfyllda tid som den geniförklarade författaren och fiskelägret vid Maglehem fick tillsammans.

Det är skrivkramp, absint och långa vandringar på heden mellan värdshusbesöken. Men det är också en detaljerad skildring av det tidiga 50-talet.

Bakom den klara romanenligger många år av omfattande research.

Historikern Olsson har varit noga med detaljerna. Han har läst varenda brev av Dagerman som finns bevarat. Alla avhandlingar och böcker. Han har pratat med Anita Björk som bodde med Dagerman i Knäbäck och med grannar från trakten.

- Det har skrivits mer om Dagerman än vad han själv skrev. Men ingen har skrivit på det här sättet om hans tre månader på Österlen. Där insåg han att han var uttömd på ord.

Under Knäbäckstidenförsöker Dagerman ta sitt liv tre gånger.

När han lämnar Skåne i september 1951 har han inte skrivit något av värde. 1954 blir livsångesten för stark och han hittas död i garaget till sitt hus i Stockholm. Två år senare rivs Knäbäck när Ravlunda skjutfält ska byggas ut.

Stig Dagerman förknippas ofta med just sitt självmord, varför tror du?

- Man ska inte läsa Dagerman med döden som facit. Det är inte döden utan friheten han söker. Sen är den friheten en följd av döden.

För Kent Ohlsson är romanen lika mycket en bok om Stig Dagerman som om vad vi gör med vår korta tid i livet.

- Boken är inte bara för Dagermanfans eller Österlenfrälsta. Utan också för den som någon gång har funderat på livets mening. Hur vi ska hantera den tid vi har på jorden? Lev inte efter andras förväntningar och ta vara på den tid du har. Du äger ditt liv.

- Jag har själv prestationsångest. Om jag till exempel är ute i naturen får jag ångest för att jag inte skriver och skriver jag så tänker jag att jag borde vara ute i naturen.

Funderingarna kring livet och dess mening genomsyrar romanen. Parallellt med berättelsen om Dagerman löper en historia om en sovjetisk lägerkommendant, där frågor om frihet, livstro och fångenskap ställs på sin spets.

- Var och en får tolka in vem lägerchefen kan vara, säger Kenth Olsson. Om det är Dagermans alter ego eller inte.

Boken är hans första roman, en form som inte var självklar för författaren som tidigare skrivit sju faktaböcker.

Kristianstadsbladets Jimmy Vulovic skrev i sin recension att Kenth Olssons väldiga faktakunskap nästan står i vägen för romanberättelsens flöde.

- Det har varit en enorm stor skillnad mot att skriva historiska böcker. Jag har hela tiden skalat ner materialet. Men visst, det fanns en iver, jag ville ha med så mycket som möjligt.

Men trots en stor mängd bortskalat material planerar han inte att skriva ytterligare en Dagermanbok.

- Det finns alltid ett vemod och en tomhet när en bok är publicerad. Men man måste gå vidare, allt har ett slut.