Rosoff, Meg: "Så har jag det nu"
NY BOK. 15-åriga Daisy kommer från USA till England efter en konflikt med sin pappa och styvmor. På landet ska hon komma till rätta med sig själv tillsammans med moster Penn och sina fyra kusiner. Genast blir Edmond 14 år och lilla Piper 9 år hennes bästa vänner.
Först vill jag lägga ifrån mig boken för jag känner det som om jag fått en efterföljare till Blytons "Femböcker" i min hand. Men efter hand växer berättelsen.
Med sin debutroman Så har jag det nu (How i live now) har Meg Rosoff redan väckt stor uppmärksamhet i England och USA. Det handlar om terrorism och ockupation. En kraftfull bomb detonerar i London och upp mot 70000 människor dör eller skadas.
Vem fienden är får vi aldrig veta men världen tycks vara i krig mot sig själv. Såväl författaren som huvudpersonen Daisy har geografisk anknytning till både London och New York, som under modern tid i verkligheten utsatts för övergrepp av främmande makt.
Daisy, som visar sig ha en utvecklad anorexia, och Edmond bygger upp ett kraftfält mellan sig som gör det outsagda självklart och understryker starka känslor men efter en kort period av trygghet och lycka blir allting kaotiskt. Världen rasar bildligt och bokstavligt samman för Daisy. Hon ställs inför det mest outhärdliga av krigets fasor men uthärdar genom det ansvar hon påtagit sig för Pipers räkning. Piper ger genom sitt väsen glädje och kraft till andra människor. Det visar sig också att Piper är den som bäst klarar av att återuppta ett meningsfullt liv efter kriget.
Språket är till en början frustrerande. Svenska barn talar inte så här. Ordval och formuleringar känns klichéartade. Man pratar om sexualitet som något artificiellt och livsfara som en scoutlek.
Först när man kommer till slutet ser man hur boken egentligen är uppbyggd. Inledningen är präglad av en omogen flickas slarviga och torftiga språk. Man talar om krigets fasor som om det inte angår oss. Men så kommer kriget närmare inpå och då ändras också tonen i tilltalet. Frustration och apati präglar då hennes tal, sedan normaliseras det för att i senare delen övergå i en ung kvinnas språkliga mognad och tydliga ifrågasättande av livets mening.
Wiveca Friman
Ny bok
Meg Rosoff: "Så har jag det nu" Övers. Helena Ridelberg (Brombergs)