Rovfågeln i närbild

Titeln ”Kroknäbbarnas tid” går tillbaka till den tid då synen på rovfåglar skiljde sig radikalt från dagens. Då, under förra seklets början, var rovfåglar ett hot och avskyddes av en stor del av befolkningen. Och likt andra oönskade grupper samlades de olika fåglarna ihop under ett öknamn. Kroknäbbar.

Det är den välkände naturfotografen Patrik Olofsson som berättar. Hans bok om rovfåglar kom 2011 och mottogs med öppen famn, inte minst av den här sidans recensent, Peter Viktorsson, som använde stämpeln praktverk som slutomdöme.

Egentligen var det en film som var projektets grund. En sådan blev det också, en timmeslång film som fortfarande väntar på att få plats i SVT:s täta tablåer. Men, resonerade han, när han ändå var ute i fält kunde han ju lika gärna ta en och annan bild också. Praktverk, blev sålunda resultatet av den tanken. Och först nu, en utställning på hans gamla hemmaplan, Kristianstad, efter en fråga från Regionmuseet.

– Det har inte blivit så många utställningar, och ingen lika stor som den här, säger Patrik Olofsson, som sedan en tid tillbaka hör hemma på landsbygden utanför Falkenberg. Ett par gånger i veckan styr han dock fortfarande bilen till Vattenriket, den rika fågel- och naturterräng som är såväl hans skola, som karriär och del av årsinkomsten.

– Vattenriket är ett av Sveriges bästa områden när det gäller just rovfåglar, här kan du hitta alla rovfåglar utom de rena fjällarterna.

Utställningen på Regionmuseet är indelad i fem avdelningar, där två rum ägnas de olika arterna av rovfåglar, i ett rum möter vi ugglor (hans pågående projekt som resulterar i en ny bok nästa höst), ett riktar sig främst till den yngre publiken med flera pedagogiska och interaktiva stationer medan det stora rummet längst in fylls på med fakta och ett 30 minuter långt smakprov av den film om rovfåglar som så småningom ska sändas i sin helhet i SVT.

Projektet att dokumentera och skildra de rovfåglar vi har i Sverige tog sin början för cirka tio år sedan, och blev en lika lärorik, som innehållsrik och stundtals besvärlig resa för Olofsson. Det tog sin tid både att finna de fåglar han sökte, som att filma och fotografera dem i deras egna miljö. Ibland fick han vänta en bra stund i närmast orörlig ställning med fingret ständigt berett över avtryckningsknappen, för att inte missa det sekundlånga moment som han hoppades skulle dyka upp.

I boken skriver han de olika rovfågelarternas historia och utveckling, från hatad och jagad till omtyckt och med en ökande population, men skildrar även de människor som rör sig i fåglarnas närhet.

På utställningen ställs skärpan in på bilderna, det är först och främst en fotoutställning han och museet önskar skapa. Så har det också blivit, svävande vingar, blåa himlar, dramatiska möten och skarpa blickar omger besökarna, inte mängder av information i skärmar eller på väggarna.

– Hela rovfågelsprojektet har varit det svåraste och mest tidsödande jag har gjort. Mitt nästa uppdrag för SVT blir att göra en film om tärnor, det kommer att ta fyra år, men bli betydligt lättare. Tärnor är oskygga och kaxiga fåglar, som man vet var man ska hitta.