GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Spegel, spegel på väggen där – Liv Strömquist kan inte sluta titta

Liv Strömquists bildningsresa går vidare i ett nytt seriealbum. Den här gången tar hon sig an vår tids skönhetsdyrkan och recensent Cecilia Köljing har svårt att ta till sig helheten.
Serierecension • Publicerad 27 september 2021
Liv Strömquist har sin studio på Möllevången i Malmö.
Liv Strömquist har sin studio på Möllevången i Malmö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Seriealbum

Inne i spegelsalen

Författare: Liv Strömquist

Förlag: Norstedts

Den amerikanska realitystjärnan, entreprenören och modellen Kylie Jenner har i skrivande stund över 270 miljoner följare på Instagram. Även om jag inte är en av dem så kommer jag på mig själv med att ibland kika in på hennes konto. Det är något som gör att jag inte kan sluta. Är det hennes jämna hud, omänskliga kropp och nonchalant hemlighetsfulla ansiktsuttryck? Är det bildernas pastellpalett, strösslandet med statussymboler eller hur hon matchar Gucci-outfits med sin söta dotter? Eller är det en fascination över bilden av en livsstil där allt känns iscensatt?

Människan älskar det som är vackert, både levande varelser och materiella ting. Men medan en vacker tavla eller en storslagen solnedgång kan lämna oss med en känsla av hänförelse så kan en bild på av en vacker människa skapa känsla av otillräcklighet inom oss. Varför är det så?

Det är en av frågorna som Liv Strömquist har tittat närmare på i sitt senaste album som handlar om människans besatthet av fysisk skönhet. Precis som vanligt använder hon sig av tankegods från olika filosofer och sociologer för att närma sig en mänsklig företeelse, såsom hon tidigare gjort med exempelvis romantisk kärlek, heterosexuella parförhållanden och det kvinnliga könsorganet.

”Hon tar avstamp i just Kylie Jenner. Hur kan man förklara hennes enorma genomslag? Varför vill så många vara som hon?”

Även den här gången utgår hon från verkliga personer som får gestalta olika fenomen, företrädesvis populärvetenskapliga ikoner som Marilyn Monroe och Kim Kardashian men också fiktiva figurer som Snövits mamma. Hon tar avstamp i just Kylie Jenner. Hur kan man förklara hennes enorma genomslag? Varför vill så många vara som hon? Och varför kan så många, precis som jag, inte sluta titta?

Inne i spegelsalen, ur Liv Strömquist Norstedts 2021.
Inne i spegelsalen, ur Liv Strömquist Norstedts 2021.

Strömquist använder filosofen René Girards teori om mimetiskt begär för att förklara mekanismerna bakom Kylies framgång. Den går kortfattat ut på att människan begär det andra människor begär. Masshysteri helt enkelt. Det finns en utmaning som heter #kyliejennerchallenge som har fått unga tjejer över hela världen att suga fast shotglas över läpparna för att de ska svullna och likna Kylies. Det är den nivån av mimetiskt begär vi talar om här.

Liv Strömquist använder berättelsen om den vackra Rakel och klenögda Lea i Första Moseboken för att demonstrera hur kopplingen mellan skönhet och möjligheten att få kärlek varierar mellan olika tider och samhällssystem. Hon konstaterar att skönhet har högre status nu än någonsin tidigare. Kanske beror detta på att vi sällan har en praktisk mening eller funktion med att gifta oss utan snarare går på kärlek och sexuell attraktion. Äktenskap är inte längre primärt ett sätt att säkra fred mellan två släkter eller distribuera arv eller egendom. Därför blir kopplingen mellan ”att vara snygg” och ”att få kärlek” väldigt stark. Och här konkurrerar du hela tiden med andra.

Kylie Jenner spelar en viktig roll i Liv Strömquists nya album.
Kylie Jenner spelar en viktig roll i Liv Strömquists nya album.

Hon understryker också att utseendets allt viktigare roll hänger ihop med konsumtionssamhället och dess sammansmältning med sexualiteten. Hon citerar sociologen Eva Illouz som menar att denna sammansmältning tog fart på 1970-talet då marknaden blev mättad vad gäller ”nödvändiga varor” och därför behövde tänka i nya banor. Genom att börja anspela på sexualitet blev just sexualiteten ett konsumtionsprojekt där människor hela tiden behövde iscensätta sig själva via ett brett urval av konsumtionsvanor.

I vårt senkapitalistiska samhälle där vi förväntar oss att allt följer en evigt uppåtgående kurva, har detta eskalerat ytterligare. Vi har dessutom svårt att acceptera att skönhet är slumpmässig, ödets nyck, och dessutom falnar med åren. Därför har vi börjat betrakta skönhet som något som vi kan kontrollera och behärska genom att konsumera rätt saker. En nutida lösning på ett evigt huvudbry: det faktum att allt är förgängligt.

”Inne i spegelsalen” kan vara Liv Strömquists mest teoritunga album hittills. Detta kontrasterar mot stilen som är precis lika enkel och stökig som vanligt. Vissa uppslag är helt fullklottrade med sned, boxig, handskriven text, något som hade varit lite för svårläst om det inte vore för användningen av olika färgfält som hjälper ögat att sortera.

Hon är mer av en analytiker än en visionär och har alltid varit mer intresserad av att hitta orsaker än lösningar. Men den här gången känns analysen lite spretig, som att hon har utgått från slumpmässiga utvalda teorier. Jag förstår dessutom inte grundpremisserna. Visst, människan dyrkar skönhet och vackra människor får en mängd olika fördelar. Men måste fascinationen för exempelvis Kylie Jenner i första hand bero på att hon är vacker? Vad lägger Liv Strömquist i begreppet skönhet? Hur mäts den? Och måste den falna med åren? För mig är inget av detta helt självklart. Och förstår man inte förutsättningarna så blir det svårt att ta till sig helheten.

Fakta

Liv Strömquist

Liv Strömquist, född 1978, är en svensk serietecknare, konstnär och poddare. Hon har bland annat kommit ut med seriealbumen ”Hundra procent fett”, ”Einsteins fru”, ”Prins Charles känsla” och ”Kunskapens frukt”, som blivit översatta till flera språk och dramatiserats flera gånger. Hon medverkar regelbundet i poddarna Lilla Drevet och En varg söker sin pod.

Bokens första mening: Det var en gång fem systrar.

Cecilia Köljing
Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.