GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sverige har blivit det nya gangsterparadiset

”Gangsterparadiset” är en rätt provocerande titel på en bok om det samtida Sverige. Men den som läser kriminaljournalisten Lasse Wierups rapport om gängkriminaliteten förstår vad han menar.
Bokrecension • Publicerad 31 oktober 2020
Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Lasse Wierups ”Svensk maffia” är fortfarande en av mest utlånade böckerna på Kumla-anstalten. Nu kommer uppföljaren.
Lasse Wierups ”Svensk maffia” är fortfarande en av mest utlånade böckerna på Kumla-anstalten. Nu kommer uppföljaren.Foto: Evelyn Hockstein
Reportagebok

Gangsterparadiset – så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd

Författare: Lasse Wierup

Förlag: Forum

Det är högsäsong för krimreportage: Johanna Bäckström Lernebys ”Familjen” toppar försäljningslistorna och nu seglar Lasse Wierups ”Gangsterparadiset” upp som en tänkbar utmanare.

”Gangsterparadiset” är dock inget rafflande skrivet reportage i true crime-stil, snarare en grundlig rapport om den kriminella gängmiljön i Sverige.

Texten är faktaspäckad. Det blir inte lättläst. I gengäld är boken mycket gediget researchad, av en verklig expert på området.

Rapporten är en logisk fortsättning på kriminaljournalisten Lasse Wierups och kollegan Matti Larssons ”Svensk maffia – en kartläggning av de kriminella gängen” som kom 2007. Den lästes av många, inklusive de kriminella själva. Jag vet inte om det är rörande eller oroväckande att den fortfarande ligger på topplistan över mest lånade biblioteksböcker på Kumla.

”Från Bandidos och Hells Angels har tyngdpunkten flyttats till lokala gäng som styr över sitt närområde.”

Under åren som gått har gängen blivit fler. Lasse Wierup, som till vardags är journalist på Dagens Nyheter, räknar med minst 350 konstellationer, mer än en tredubbling under 2010-talet. Från Bandidos och Hells Angels har tyngdpunkten flyttats till lokala gäng som styr över sitt närområde.

Kommissarie Gunnar Appelgren i Stockholm, som enligt Wierup är nestor inom svensk gängbekämpning, sa i SVT 2017 att polisen hade haft särskilda enheter som jobbade mot mc-gäng och restaurangmaffior, men inte mot nya kriminella nätverk:

”Det som brusade i förorten var inte grov organiserad brottslighet så det brydde vi oss inte så mycket om, det där fick någon annan hantera.”

Klipp till 2020: De kriminella gängen har inflytande över narkotikahandel, de begår rån, misshandel, stölder och utför kontraktsmord.

Och de hamnar i fejder med varandra. Sedan 2013 har 250 personer skjutits till döds och över 600 skottskadats.

Oftast vill ingen berätta för polisen vem som skjutit vem.

De aktiva i gängmiljön vill inte heller tala med journalisten Lasse Wierup.

Bilden av ett samhälle med problem blir ändå tydlig. I Märsta utanför Stockholm skrämmer kriminella iväg restaurangägare, i Bredäng stormar maskerade ungdomar in på en restaurang och misshandlar ägarna. I nordvästra Göteborg har ett 20-tal människor dödats, flera utomstående, några av dem barn.

Gängvåldet är inte ett storstadsfenomen. Det drabbar även Hässleholm, Växjö, Halmstad, Borås, Kalmar och skånska småorter på Österlen.

”Samtidigt – paradis? Visst, fängelserisken verkar löjligt låg men så många 18-åringars blod har flutit.”

”Gangsterparadiset” är en provocerande titel, även om den är korrekt. Den ställer synsättet på ända för alla som tänkt att gängens framfart bäst hindras med sociala reformer och ungdomsvård. Det som har gjorts har inte fungerat hittills; de unga kriminella blir fler.

Samtidigt – paradis? Visst, fängelserisken verkar löjligt låg men så många 18-åringars blod har flutit.

Lasse Wierup resonerar kring vilka lösningar han tror på: att förbättra bostadspolitiken genom att låta ytterområdena blandas med innerstaden, sluta försöka vårda unga brottslingar som inte själva vill ha vård, inte låta brottsutredningar ta så lång tid, förbjuda gängmedlemmar att träffa andra i gänget.

Att läsa Lasse Wierups skrämmande Sverigeskildring är lite som att svälja en hel säsong av amerikanska smågangsterserien ”The wire” på raken. Polisen kämpar i motvind och för varje kriminell tonåring som lyckas lämna sitt gängliv står tio nya och väntar på att ta hans plats i hierarkin.

Något av det mest intressanta i boken är de socioekonomiska kartor som Lasse Wierup tagit fram i samarbete med forskaren Nicklas Guldåker. De visar tydligt hur barntäta och ekonomiskt utsatta områden i Biskopsgården, Märsta och Södra Järva i Stockholm stämmer överens med platser där kriminella nätverk vuxit fram. Ingen skräll kanske, men ovanligt åskådligt uppställt.

”Gangsterparadiset” borde läsas av alla med makt att förändra; inte bara bli ännu en bok på lånetoppen på Kumlaanstalten.

Lena KvistSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.