Tomas Bannerhed tar sin tillflykt till naturen
Hemma vid myren och andra texter om naturen i våra liv
Författare: Tomas Bannerhed
Bilder: Mattias Bäcklin
Förlag: Weyler
Olika naturskildringar från de sista tio åren, det mesta tidigare publicerat. Kan det bli en sammanhållen helhet? Ja, i alla fall om författaren heter Tomas Bannerhed. Hans jämna och höga språkkonst inspirerad av kärlek till naturen är ett sammanhållande band.
Sedan romanen “Korparna” som 2012 belönades Borås Tidnings debutantpris har Tomas Bannerhed nu gett ut tre naturböcker. Den förra “En vacker dag” (2021) och den här är illustrerad med den mångsidige konstnären Mattias Bäcklins finstämda teckningar som passar bra in i textens ton.
Vi är många som tar vår tillflykt till naturen från en gnisslande människovärld. Så fungerar Tomas Bannerheds texter. Han tar oss med och berikar vår upplevelse.
Hans röst talar till mig lugnt, ofta glatt. Ibland kan en viss käckhet i tonen irritera mig, men snart glömmer jag det. När den, som oftast, kommer in på fåglar, kan den få vingar. Högst når den kanske i den korta texten (eller prosadikten) “Näktergalarna i Palupõhja” (Estland). Eller i den mästerliga nyskrivna essän “Hemma vid myren”, där han besöker sitt barndomshem, och som vittnar om förlust och uppbrott.
Band från Nationalnyckeln har fängslat författaren mycket. Alltså det väldiga bokverket om alla Sveriges arter som illa nog aldrig fick bli färdigt. I sin hand håller han en bladmossvolym på 400 sidor. Tänk bara att den finns med alla sina detaljer, suckar han. Recensenten kan berätta att det finns tre till. De står på hans mossbord.
Boken inleds med sorgmanteln, den vackraste fjäril Tomas Bannerhed vet. Ja, man behöver bara titta på den, så vet man mycket om hans författarskap.
