Unga biblioteksbesökare i kläm under pandemin

– För många barn och unga som har begränsade ytor hemma och som kanske inte har tillgång till datorer och vuxna som kan hjälpa till med läxor är biblioteken en viktig plats. Under pandemin begränsades den möjligheten, säger Amira Sofie Sandin universitetslektor vid Högskolan i Borås.

Tillsammans med kollegan Emma Berge Kleber har hon skrivit en rapport på uppdrag av Kulturrådet med fokus på hur barn och unga drabbades av pandemirestriktioner på bibliotek.

Med undantag för några dagar i december 2020 när Folkhälsomyndigheten rekommenderade att alla folkbibliotek skulle hålla stängt har en majoritet haft öppet. Men många har haft lokala begränsningar i öppettider och i utbudet av aktiviteter. Exempelvis var det många bibliotek som inte tog emot grupper från förskola och skola och aktiviteter som sångstunder och bokcirklar ställdes in eller blev digitala.

Förändringarna slog hårt mot de yngsta är rapportens slutsats.

– Barn är beroende av engagerade vuxna för att komma till biblioteket. Dessutom är det fysiska mötet med en bibliotekarie avgörande för att fånga upp önskemål och behov, det är mycket svårare digitalt, säger Emma Berge Kleber.

I projektet har de intervjuat bibliotekarier, chefer och projektansvariga på sex bibliotek. En av slutsatserna är att flera årskullar inte har introducerats och fått samma vana att besöka bibliotek som andra.

– Vi vet inte vilken inverkan det har på längre sikt men det är viktigt att reflektera över, säger Amira Sofie Sandin.

Jenny Granberg är bibliotekarie på Punkt i Stockholm, ett bibliotek profilerat mot unga mellan 13 och 19 år. Där gick man över till fler digitala aktiviteter, vilket hade både för- och nackdelar.

– Det var inte lika många barn och unga som ville delta men samtidigt fick vi en större spridning geografiskt och nådde till och med utanför kommungränserna. Samtidigt är det viktigt att hålla öppet eftersom det inte finns så många trygga rum i samhället som är gratis för barn och unga, säger hon.

På Punkt hade man till stor del öppet hela pandemin och de aktiviteter som hölls fysiskt var i mindre grupper, något som Jenny Granberg upplever som positivt.

– Det var lättare att jobba relationsskapande med ungdomarna och att verkligen se varje deltagare, säger hon.

Det är något som kommit fram även i Kulturrådets rapport – att personalen upplevde att kvaliteten på till exempel bokcirklar blev bättre när det var färre i varje grupp.

Amira Sofie Sandin tycker att rapporten sätter fingret på att biblioteken är viktiga som samlingsplatser för alla oavsett socioekonomi och hemförhållanden.

– Det är en trygg plats där man kan hämta andan och träffa engagerade vuxna. Personal på biblioteken vi intervjuade önskar att det togs fram en strategi över bibliotekens roll som samhällsviktig resurs i framtida kriser oavsett om det är en pandemi eller en flyktingkris, säger hon.