Unken romantisk syn på pedofili

Jag har just läst en dokumentär skildring av livet för krigsbarnen i Tjetjenien. De utsätts inte bara för krigsvåldet utan också för vuxenvärldens övergrepp i ett samhälle där alla kulturella och moraliska normer upplösts av vardagshelvetet. Våldtäkterna på dessa små barn framstår som något av det grymmaste som detta krig lett till.

När jag därför läser Birgitta Stenbergs nya bok med "erotiska noveller" - "Erotiska noveller" (Xstory) - blir jag stum av vrede över hennes romantisering av pedofilin.

Jag har läst det mesta Stenberg skrivit. Mycket av det tycker jag om, en del av det håller jag för att vara viktig svensk samtidshistoria i skönlitteraturen: texter om utanförskap, drogberoende och en kamp för människovärde och överlevnad. Och erotiskt laddade texter har aldrig varit främmande för henne.

Men den här boken sätter myror i huvudet på mig. Den romantiserar de övergrepp som vuxenvärlden begår mot barnen. Hur man kan kalla det för "erotiska noveller" är för mig en gåta.

Låt mig vara konkret och citera: "Lika liten som min dotter är hon och ändå så fullfjädrad. Min dotter är vackrare förstås. Så här har jag visserligen aldrig sett henne fast jag drömt om det i ett par år nu".

Pedofilen har rest på sexturistresa och köpt sig en liten flicka. Han får utlösning i munnen på henne, "En liten stund bara, sen får hon hjälpa mej, jag får nog upp den igen… Not to be afraid, jag vill dej inget illa…".

Här finns berättelsen sammanfattad. Den är kort, och så har Stenberg försökt ursäkta den, men icke desto mindre är det en text som gör pedofilen till en ömsint och vänlig själ. Flickan han köpt är osynlig, hennes kön är "bara ett streck" och vad hon kommer att bära med sig av sådana övergrepp kanske Stenberg inte ens anser det mödan värt att reflektera över.

Detta är nu inte bokens enda pedofiltext. "Dr Berings passion" har samma tema, och har i en recension beskrivits så här: "Huvudpersonen, en schweizisk läkare, har en förbjuden läggning: han föredrar alldeles för unga flickor.När lilla späda Heidi-Marie kommer till dr Berings klinik faller han pladask. Hon blir hans Lolita och tillsammans flyr de med falska pass till Rivieran där de inleder ett passionerat förhållande. Med tiden tröttnar dock doktorn - hans Lolita kommer i puberteten." (Sundsvalls Tidning 29/1-08)

Birgitta Stenberg är idag ett slags drottning i svenska HBT-kretsar. Hon hyllas för sin erotiska frispråkighet. Det jag undrar i mitt stilla sinne, är om dessa miljöer också skulle applådera henne om de läste den nya boken.

Jag har svårt att föreställa mig något mer unket och förkrympt än dessa pedofil-fantasier.

Thomas Nydahl