Vilken bild vill ni ge av Gustaf Hellström?

Vilken bild vill ni ge av Gustaf Hellström?

– Vi vill fördjupa och ge nya aspekter, vilket bland annat görs av Eva Ström när hon skriver om kvinnobilden hos Hellström.

Det är Gustaf Hellströmsällskapet som står bakom boken, vilken betydelse tror du boken kan få för er?

– Jättestor. Dels utåt, vi får något att sälja och visa upp där det framgår hur vi vill lyfta fram hans journalistik och författarskap, men dels även inåt, inom styrelsen. Fler och fler har blivit alltmer engagerade, och vi får mer att prata om. Kanske kan boken även hjälpa oss att få fler medlemmar, vi ligger stadigt runt 80 stycken. Från början trodde jag nog vi skulle bli fler, främst här i Kristianstad.

Lokalt är Hellström känd och omskriven, men känslan är att han i stort sett är bortglömd. Hur ser du på det?

– Det kommer hela tiden så många nya författare och böcker, och mycket är bra, att om ingen vårdar det som finns sedan tidigare så glöms det bort. Där är de litterära sällskapen oerhört viktiga, inte bara för att fördjupa kunskaperna om en författare, utan också för att se till att de inte glöms bort.

Och Gustaf Hellström, varför skall dagens läsare bekanta sig med honom?

– Det ger mycket att läsa honom i dag. Han känns ofta väldigt modern. Under de fem decennier han var verksam, 1900-talets första hälft, var han med om så mycket. Han reste ut i världen, han skrev om kvinnorättsdemonstrationer i London, besökte skyttegravar under första världskriget, var i Sovjetunionen och 1933 var han på plats i Nazi-Tyskland. Så länge man är intresserad av 1900-talets människor kommer också Gustaf Hellström vara av intresse.

Boken kommer en bit in i juni, är inte det lite väl sent?

– Först tyckte jag det, men förlaget säger att man nu vill sprida utgivningen mer.

Mycket jobb kvar?

– Jag och Eva Ström sitter och läser det första korrekturet just nu, sedan återstår det en sista korrekturläsning. Vi hoppas också kunna finna lite mer bildmaterial.

Är det inte så att du också jobbar på en egen bok om Hellström?

– Jo. Jag forskar kring hur Hellström bearbetar sin uppväxt och ungdom i de olika romanerna, främst då konflikten med fadern. Han hade en mycket sträng pappa. Det sägs att han varje söndag drog upp klockan och piskade sina barn, oavsett om de hade gjort något eller inte. Inom ett par år hoppas jag att det blir en bok av det här materialet.