Carolin Dahlman: 817 164 kronor för att 21 personer ska få klimatångestterapi?
16 miljarder kronor fram till 2023 har regeringen beviljat Klimatklivet, som ger stöd till lokala klimatinvesteringar via Naturvårdsverket. För 2018 utgör det cirka 16 procent av statens utgifter för miljöpolitik, så det är inget skrammel längst ner i jackfickan det handlar om. Kostnaden för försvaret är 50 miljarder och för rättsväsendet 44, bara som en jämförelse.
Riksrevisionen granskar just nu initiativet och en rapport kommer först i januari, men i ett pressmeddelande om detta kan man ana viss skepsis. ”Berörda myndigheter hade relativt kort tid på sig att organisera sitt arbete med att administrera och bedöma ansökningar”, vilket ”troligen påverkat effektiviteten under programmets etableringsfas” (22/1).
Betyder det att det har blivit lite hipp som happ hur pengarna har betalats ut? Ja, än vet vi inte, utan kan bara ana.
”Riksdagen har konstaterat att regeringen i budgeten för 2017 valde att förlänga och höja anslagen till Klimatklivet utan att programmet var utvärderat, samtidigt som utsläppsminskningarna av växthusgaser hade avstannat”, skrev Riksrevisionen med anledning av ett tillkännagivande i miljö- och jordbruksutskottet. Man behöver inte lägga tarotkort för att kunna förutspå att en sågning kan komma i framtiden.
Väldigt många av de 1 560 projekten har finansierat laddstationer, bland annat via Enkla Elbolaget i Kristianstad. Men det finns även udda inslag, som det projekt som gav 21 personer i Norrbotten kunskaper i hur de kunde minska sina koldioxidutsläpp – kanske genom att ”banta på biffen” – men också ”klimatångestterapi”. Studiefrämjandet fick för detta 817 164 skattekronor.
”De mentala verktygen tar deltagarna från ett tillstånd av miljöångest till en känsla av hopp och framtidstro”, står det i projektbeskrivningen och efter kursen kände 30 procent större hoppfullhet vilket ju låter toppen. Men de 21 deltagarna hade varit svåra att få tag på trots annonsering. 62 sökte, men bara 27 började; 79 procent av avhopparna angav tidsbrist som skäl. Det är inte orealistiskt att tro deltagarna därmed inte är representativa för befolkningen. Jag gissar att det är personer som redan är medvetna om miljöfrågor.
I Skurups kommun gick 400 000 kr från Klimatklivet till konsulter och workshops som skulle hantera matsvinn i skolor. Bland annat lärde sig personalen att lägga upp mat på mindre tallrikarna. Det hade jag kunnat berätta för dem för en tia; jag tar Swish! Man behöver inte ens köpa nya tallrikar utan bara lägga upp mindre mat? Det tipset får kommunen av mig – helt gratis.
Även Konjunkturinstitutet har ifrågasatt Klimatklivet, då det ”kan tidigarelägga verksamma åtgärder, men kan även innebära kostsamma satsningar på åtgärder vilka sannolikt ändå skulle genomföras” (20/9).
Som vanligt blir utpytsande av pengar till ett område ett sätt för politikerna att visa engagemang, oavsett hur mycket som försvinner till märkligheter eller administration på vägen. Men pengar eller ord gör inte automatiskt skillnad. Varken om de finns i ett flashigt projekt eller i ett partinamn.
