GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Krisen på Balkan är akut – men förbisedd

Det är inte bara risk för en enda väpnad konflikt i Europa utan två. Den insikten verkar varken ha nått politikerna eller mediehusen.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad torsdag 14:42 • Uppdaterad torsdag 14:47
Anela Murguz
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna.
Milorad Dodik.
Milorad Dodik.

När partiledarna tidigare i veckan samlades i riksdagen för valårets första partiledardebatt var det för ovanlighetens skull inte frågor som gängkriminalitet och migration som dominerade. Istället stod de höga elpriserna i fokus. Likaså försvars- och säkerhetsfrågan, som har fått ett nytt liv sedan Ryssland hotat att anfalla Ukraina.

Det har lett till en ökad medvetenhet om det läge som Europa står inför. Och med tanke på lägets allvar är det bra att en sådan medvetenhet finns, även om regeringens hållning i Nato-frågan fortfarande lämnar mycket att önska.

”Försvars- och säkerhetsfrågan präglas fortfarande av naivitet.”

Men försvars- och säkerhetsfrågan präglas fortfarande av naivitet. I Europa finns det nämligen inte enbart risk för en väpnad konflikt – utan två. Krisen i Bosnien-Hercegovina beskrivs som den värsta sedan krigsslutet 1995 efter att den serbiska entitetens ledare Milorad Dodik vid upprepade tillfällen under hösten hotat att bryta Republika Srpska ur federationen och därmed upplösa den nuvarande konstitutionen.

De senaste dagarna har det spända läget i regionen inte avtagit. Tvärtom har det förvärrats. Förra veckan införde USA sanktioner mot den bosnienserbiska ledaren med anledning av de upprepade försöken att bryta mot fredsavtalet. Det tog inte särskilt hårt på Dodik som istället utnyttjade situationen under söndagen när han under det kontroversiella firandet av Republika Srpskas bildande sa att han inte blivit vald för att tillmötesgå USA:s önskningar.

”Ändå är det påfallande tyst i västvärlden.”

Men bortom de organiserade flagg- och militärparaderna i städer som Sarajevo och Banja Luka spreds filmklipp från olika platser i Bosnien och i grannlandet Serbien där 1990-talets etnonationalism sågs gå i repris. Hotfulla ramsor sjöngs, krigsförbrytare hyllades och i en stad i Serbien med en stor muslimsk befolkning sjöngs det om att skjuta mot moskéer.

Ändå är det påfallande tyst i västvärlden. I måndags anordnades manifestationer för fred i Bosnien i flera städer i Sverige. Men i de rikstäckande medierna inleddes veckan med tystnad. Vid sidan om en TT-artikel om firandet av den serbiska entitetens bildande fanns fram till onsdagen ännu inga rapporter, inga tv-inslag, inga analyser, inga fördjupande reportage. Först efter att frågan uppmärksammats på sociala medier började några av de större mediehusen publicera analyser.

Det som är allra mest iögonfallande i sammanhanget är att det i Sverige finns hundratusentals personer med koppling till stater i forna Jugoslavien. Att det inte påverkar nyhetsvärderingarna – eller politikers prioriteringar i en partiledardebatt – är uppseendeväckande. Inte ens under årets Folk och försvarskonferens i början av veckan fick situationen i Bosnien-Hercegovina något större utrymme.

Att det på västra Balkan denna gång finns aktörer som Ryssland, Turkiet och Kina med i kulisserna verkar inte spela någon roll trots att det gör situationen mer komplex. Man tycks tro att det bästa är att tiga ihjäl en säkerhetskris som pågår mitt framför ögonen på oss.

Anela Murguz är ledarskribent på Borås Tidning. Detta är en fristående krönika på ledarsidan.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.