GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Emma Høen Bustos: Att kasta pengar på problemen ger inte bättre välfärd

Politiker bör i stället kräva mer effektiviseringar i offentlig sektor och väljarna borde belöna dem för det.
Emma Høen Bustos
Ledare – Signerat • Publicerad 10 november 2021
Emma Høen Bustos
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Finland lyckas producera både bättre skolresultat och vård för mindre pengar än Sverige.
Finland lyckas producera både bättre skolresultat och vård för mindre pengar än Sverige.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inget tyder på att äldreomsorgen är bättre i de kommuner där den är dyr. Det visar ett nytt kvalitetsindex som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram. Vissa kommuner har mer än 25 procent högre kostnader för äldreomsorgen än kommuner med motsvarande efterfrågan (Dagens Samhälle 11/10).

”Alliansregeringen lyckades sänka skatten, öka sysselsättningsgraden och på så sätt säkra 100 miljarder i tillskott till välfärden.”

Sammanställningen är ny, men slutsatsen gammal. Att sambandet mellan utgifter och kvalitet är svagt gäller för stora delar av välfärden. Dessutom sjunker välfärdens produktivitet, vilket Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) länge har varnat för.

Häromåret skrev Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att ”produktiviteten hos ett fåtal kommuner sticker ut. Analyserna indikerar att det finns stora möjligheter att på bred front öka produktiviteten inom sektorn”. Samtidigt konstaterades att ökad effektivitet inte ledde till en försämring av medborgarnas upplevelse av välfärden. Liknande tendenser uppvisas i skolan, där det inte har gått att visa på något rakt samband mellan kommunernas utgifter och skolresultat.

Därför är det märkligt att vänsterns problemformulering kring välfärdens behov helt har tagit över debatten. Löften om ”mer pengar till välfärden” har nära nog funnit sig en permanent plats även i högerpartiernas politiska program, konstaterade ledarskribenten Jens Runnberg i det senaste numret av tidskriften Liberal Debatt. Välfärdsmiljarder visar politisk handlingskraft, men ger inte nödvändigtvis goda resultat.

”Välfärdsmiljarder visar politisk handlingskraft, men ger inte nödvändigtvis goda resultat.”

Visst är områden som äldreomsorgen och förlossningsvården i stort behov av förbättring, inte minst när det gäller personalsituationen. Fler anställda behövs i välfärden när den svenska befolkningen blir äldre, fler barn föds och skolbarnen blir fler.

För dessa syften måste välfärden få kosta. Men när mer pengar inte är någon garanti för ökad kvalitet krävs politiker som vågar säga nej till ineffektiv användning av skattemedel och istället siktar in sig på att höja produktiviteten.

Avgörande är snarare hur resurserna används. Här spelar organisation, ledarskap och administrativa reformer stor roll, enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

”Löften om ”mer pengar till välfärden” har tyvärr funnit sig en permanent plats även i högerpartiernas politiska program”

Inspiration finns att hämta från våra nordiska grannländer, inte minst Finland, som lyckas producera både bättre skolresultat och vård för mindre pengar än Sverige. Eller från Alliansregeringen som på en och samma gång lyckades sänka skatten, öka sysselsättningsgraden och säkra 100 miljarder i tillskott till välfärden.

Synd bara att retoriken från den tiden, när effektiviseringar uppfattades som en vinst och inte som ett svek, är som bortblåst.

Emma Høen Bustos är ledarskribent

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.