Bestraffa unga brottslingar
I mars tvingade tre unga män i Skåne in en 15-årig pojke i en bil och for iväg till ett skogsparti. Där slog och sparkade de honom, slängde hans glasögon och mobil och brände honom en med en cigarett. Dessutom kopplade de startkablar till pojkens kropp för att skrämmas. ”Jag trodde att jag skulle dö”, berättade pojken.
Det är en vedervärdig händelse, som man kunde tro var fullkomligt oacceptabel i Sverige. Men när domen kom i fredags menade Hässleholms tingsrätt att det bara var misshandel av normalgraden. Ungdomarna slapp även fängelse på grund av sin ålder – 17-19 år, och straffvärdet sänktes från 16-18 månader till 4-9. I stället dömdes de till ungdomstjänst alternativt skyddstillsyn med samhällstjänst om 140 - 200 timmar, det vill säga obetalt parkarbete eller liknande.
Eftersom de var så unga att de fick straffrabatt slapp de alltså undan ganska lätt för vad åklagaren Helena Fredriksson kallade ”en utdragen och tortyrliknande behandling”.
Hur kan någon tycka att det är rimligt?
Men motståndarna till att ta bort straffrabatten säger lamt att det inte fungerar. Att höja straff ”leder inte till minskad brottslighet” menade Thomas Bodström utan att förklara vidare i TV4-panelen i fredags. Istället skulle vi ”ge ungdomarna en framtid” och satsa på skolan.
Men vad är alternativet till att bestraffa den som har kränkt en medmänniska? Att släppa dem lösa? Har vi ens försökt motsatsen vad gäller ungdomar?
Det borde vara självklart att använda alla metoder som finns för att hindra unga från att hamna i kriminalitet och att förhindra att fler oskyldiga drabbas av deras våld. Naturligtvis behövs även mer disciplin i skolan, ökad kvalitet i Kriminalvården, bättre uppfostran, tuffare socialtjänst och så vidare, men bestraffning är också viktigt. Den person som gör fel lär sig inte att göra rätt om hen går fri medan de vuxna pratar. När Bodström och andra indirekt ursäktar de ungas brott med att skolan inte duger lär de vrida sig av skratt och pusta ut.
Tack och lov anser regeringen att ”det är rätt riktning att gå i”, men inrikesminister Mikael Damberg (S) verkar ändå inte så intresserad, med anledning av att varje extra dygn i häkte kostar ungefär 4 000 kronor (Agenda 1/9).
Han borde snabba på lagstiftningen och finna finansiering, för risken med att ha för slappa, milda, mesiga straff är att fler utsätts för dessa ofta farliga individer. Brås enkätundersökning till skolelever i nian visade att 35 procent av pojkarna hade varit delaktiga i ett våldsbrott det senaste året. Antalet barn under 15 år som misstänkts för våldsbrott har ökat med 40 procent sedan 2015 enligt Polisen (Svd 26/8). De blir fler – och de är farliga.
Sven Granath, kriminolog och analytiker hos polisen, berättade för Svenska Dagbladet att kriminologisk forskning tydligt visar att våldsbenägenheten och hänsynslösheten är högst i ung ålder. Impulser får styra och yngre tar större risker. Rikspolischefen Anders Thornberg sa i samma intervju: ”Vi ser yngre gärningsmän som är mer instabila, omogna och irrationella. Ganska ofta är de drogpåverkade” (31/8).
Det är alltså inga gossar med slangbella det handlar om. Det är unga män med startkablar och en råhet som skrämmer.
Vi ska inte behöva vara rädda. Det är de som ska ha ont i magen av oro.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.