Björn Lomborg: Björn Lomborg: Inget skäl för klimatångest

FN:s generalsekreterare António Guterres kallade fynden för ”en varningssignal för mänskligheten” och sa att vi bara kan avvärja en katastrof genom att agera de närmaste månaderna. FN har en lång historia av att hävda att katastrofer står precis runt hörnet: FN:s första miljödirektör gjorde gällande redan för ett halvt sekel sedan att vi bara hade tio år kvar att avvärja förödelsen och den dåvarande chefen för IPCC insisterade 2007 på att vi bara hade fem år kvar.

Till skillnad från de hyperventilerande medierna är rapporten faktiskt både allvarlig och förnuftig (och väldigt, väldigt lång). Det är inte förvånande, eftersom den är en sammanfattning av redan publicerade studier. Rapporten bekräftar att den globala uppvärmningen är verklig och ett reellt problem.

Men detta belyser också hur mycket ensidigt tänkande präglar det offentliga samtalet om klimatet. Sedan värmeböljorna som drabbade USA och Kanada i juni har det skrivits mängder om att många dör av hetta. Och IPCC bekräftar att klimatförändringarna verkligen har ökat antalet perioder med mycket höga temperaturer. Rapporten slår dock också fast – även om det nästan aldrig erkänns eller omtalas – att den globala uppvärmningen samtidigt har inneburit att ”frekvensen och intensiteten för extrema köldperioder har minskat”.

Det här spelar stor roll, för globalt sett dör många fler människor av kyla än av värme. En ny studie i den högt respekterade vetenskapliga tidskriften The Lancet visar att ungefär en halv miljon människor årligen dör av värme – och att 4,5 miljoner människor dör av kyla.

Eftersom temperaturen har ökat under de senaste två decennierna har det orsakat ytterligare 116 000 dödsfall på grund av värme varje år. Detta passar naturligtvis in i berättelsen och det har rapporterats om och om igen.

Men det visar sig att eftersom global uppvärmning också har minskat köldknäpparna ser vi nu 283 000 färre dödsfall orsakade av kyla. Du har förmodligen aldrig hört talas om det, men hittills har klimatförändringarna sparat 166 000 människoliv varje år.

På samma sätt har vi hört mycket om sommarens översvämningar i Tyskland och på andra håll, orsakade av klimatförändringar. Men den nya FN-rapporten förklarar att den har ”låg tilltro för mänsklig påverkan på förändringarna av de höga flödena i floder globalt” – och ovilja att tillskriva ”förändringar av sannolikheten eller storleken på översvämningar”. Rapportförfattarna menar att det saknas fullständiga bevis för att säga att översvämningar orsakas eller drivs av klimatförändringar.

De nämner också uppsidor av det varmare klimatet, till exempel det faktum att mer koldioxid i atmosfären har fungerat som gödningsmedel och skapat mer grönska på planeten. En Nasa-studie visar att under en 35-årsperiod har klimatförändringar lagt till grönområden som motsvarar Australiens storlek två gånger om. Men förvänta dig inte att läsa om detta i någon av de alarmistiska artiklarna om klimatpåverkan.

FN-rapporten handlar bara om de fysiska effekterna av klimatförändringar, men det som verkligen spelar roll är hur människor hanterar dem. Ofta förvandlas det verkliga problemet med stigande havsnivåer till en katastrof genom att argumentera för att ingen kommer att anpassa sig och att alla kommer att drunkna eller fördrivas. Minns nyhetsrapporteringen om att stigande havsnivåer kommer att driva hela 187 miljoner människor från sina hem, och att hela städer som Miami kan ”drunkna” om 80 år.

I verkligheten anpassar sig människor. Det har inte minst Nederländerna visat. Därför visar många modeller att insatserna kommer att minska antalet människor som drabbas av översvämningar 12 000-faldigt. För liksom tidigare kommer det ökande välståndet att fortsätta reducera översvämningarnas effekter. Klimatförändringarna kommer bara att sakta ner denna minskning något.

Detta är skälet till att skrämselhistorierna om klimatförändringarna blir kraftigt överdrivna och de stöds inte heller av den nya klimatrapporten. Ett av de mest klargörande sätten att illustrera detta är att beskriva hur klimatet påverkar ekonomin.

Tack vare den ekonomiska tillväxten uppskattar FN att en genomsnittlig person i världen kommer att vara 450 procent rikare år 2100 än de är i dag. Men klimatförändringarna kommer att vara kostsamma, eftersom anpassningar och utmaningar blir något svårare. Därför kommer vi år 2100 ”bara” att vara 436 procent rikare än nu.

Människans klimatpåverkan innebär inte nödvändigtvis en apokalyps, utan är ett problem som vi kan och bör lösa på ett smart vis.

Björn Lomborg är chef för tankesmedjan Copenhagen Consensus Center och visiting fellow vid Stanforduniversitetet. Hans senaste bok är ”False Alarm: How Climate Change Panic Costs Us Trillions, Hurts the Poor, and Fails to Fix the Planet.”

Översättning: Sofia Nerbrand