Bluffa inte om blåljusbrotten
I våras höll regeringen en presskonferens på polisutbildningen på Södertörns högskola och presenterade stolt ett förslag om den nya brottsrubriceringen ”blåljussabotage”, som skulle stärka det straffrättsliga skyddet för poliser och andra. Med på mötet fanns både justitieministern, statsministern, inrikesministern och rikspolischefen, vilket nog skulle signalera att makthavarna verkligen tog frågan på allvar.
Och nog lät det så. Straffskalan skulle bli fyra års fängelse för normalgraden och för grovt brott 2–18 års fängelse eller till och med livstid beroende på vilka konsekvenser brottet fick.
Angriper man poliser under utryckning ska man veta att man riskerar många år i fängelse, sa Mikael Damberg (S) bestämt. ”Samhället måste se strängt på sådan typ av kriminalitet”, sa justitieminister Morgan Johansson (S).
Många hajade till över regeringens tuffa tag. ”Grova angrepp på blåljuspersonal kan ge livstid”, skrev Aftonbladet. Men var det mer än kaxigt snack?
Fredrik Nydén, rådman vid Södertörns tingsrätt och domare i brottmål, sa till Expressen att det visserligen finns livstid i straffskalan i lagen som trädde i kraft nu vid årsskiftet, men att det inte direkt är troligt att någon kommer att få ett så högt straff eftersom minimistraffet fortfarande är lågt (2/1).
”Straffskalan börjar på två år om det bedöms som grovt, och sen ska man lägga till försvårande omständigheter förbi 18 års fängelse och livstid. Det är väldigt svårt att se hur det skulle kunna gå till”.
Han berättade för mig att propositionen är så vag i sina formuleringar att domstolarna inte har något annat val än att fortsätta döma till de lägre straffen.
Det står i den att ”Utredningen anger att det föreslagna brottet bör anses vara ett brott av sådan art att det finns en presumtion för att välja fängelse som påföljd.”
Eftersom politikerna tydligt har skrivit att domstolarna inte alltid ska välja fängelse betyder det, enligt Nydén, att de i normalfallet kommer att välja andra påföljder.
Polisförbundet hade föreslagit att det inte skulle vara möjligt att döma till annat än fängelse, men det avvisade regeringen med denna formulering: ”Till skillnad från Polisförbundet anser regeringen emellertid att det bör vara möjligt att döma till andra påföljder och att styrkan av fängelsepresumtionen bör avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.”
Konsekvensen har blivit att de som angriper blåljuspersonal ändå bara blir dömda till villkorlig dom som kombineras med böter eller samhällstjänst.
”De stod på presskonferensen och sa att man skulle åka i fängelse om man angriper polisen, men det är inte sant. Det är inte det man vill, i alla fall inte enligt det man skriver i förarbetena. Sedan kanske man vill något annat politiskt, men det är inte den ordern man har gett domstolarna”, sa Nydén till Expressen.
Dessutom är lagändringen inte ens den rödgröna regeringens idé. I oktober 2016 lämnade M, L, KD och C in en motion om detta som riksdagen antog våren 2017. Löfven och Johansson har bara följt majoriteten i hasorna.
”Vi har uppfattat att regeringen tar vår oro på stort allvar”, kommenterade rikspolischefen Anders Thornberg på presskonferensen i april. Men blev han lurad...?
Verkligheten är att vi har en svag regering som hellre lägger pengar på familjeveckor än på att höja minimistraff, bygga ut häkten och skapa ordning och reda. Justitieministerns prat om att de ”som har till uppgift att hjälpa andra och rädda att rädda liv förtjänar respekt” känns tyvärr tomt.
Hur det känns för poliser och brandmän när de synar bluffen kan vi bara sorgset spekulera kring.
.
.
.
Ledare: Ännu ett straffrabatts-haveri
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.