Byråkrater måste vara flexibla nu - släpp sargen!
Absolut Company i Åhus ville göra en insats i coronakrisen och ställde om sin produktion för att producera hundratals liter etanol för att tillverka handsprit. Men Skatteverket menade att företaget då borde betala 600 kronor i skatt per liter, och för att kunna slippa skatten behövde man fylla i en blankett som det skulle ta två veckor att godkänna.
Tack och lov har Skatteverket nu ändrat reglerna så att processen snabbas på. Men bara efter påtryckningar, inte självmant.
Ett annat exempel på obegriplig stelbenthet är att Arbetsmiljöverket stoppar svenskar som vill hjälpa sjukvården med skyddsvisir som de tillverkar via 3D-skrivare. Journalisten Emanuel Karsten skrev i veckan att medborgare och företag har skapat tusentals skyddsvisir, men att myndigheten inte godkänner utrustningen (24/3).
Trots att Patrik Rosén på 3dverkstan till och med var villig att skänka bort utrustningen fick han veta att företaget kunde bli bötesskyldig då. ”Upp till 10 procent av årsomsättningen” kunde det kosta.
”Sjukvården måste ha den säkraste utrustningen det går att få tag i, så det går inte att chansa med det här”, motiverade Torben Vincentsen på Arbetsmiljöverket. Men eftersom EU-kommissionen har rekommenderat att även utrustning utan CE-märkning ska kunna användas i det exceptionella läge som sjukvården nu befinner sig i, borde det finnas en möjlighet att trotsa och tänka med sunt förnuft i stället för byråkrathjärnan.
På Södersjukhuset i Stockholm har man tillverkat visir av gamla OH-papper som man hittade i ett förråd, i ett desperat försök att läsa bristen. Att myndigheter i det läget sätter sig på tvären är svårt att förstå.
Lyckligtvis har vårdinrättningar runtom i landet struntat i reglerna och använt de printade skyddsvisiren. I Region Skåne hittades ett kryphål via att man tog över producentansvaret (25/3). Och efter att frågan har uppmärksammats på grund av sin absurditet har Arbetsmiljöverket backat och lovat att det inte kommer att bli några böter för den som använder icke godkänd utrustning. Dessutom snabbutreds möjligheten att godkänna den tillfälligt.
Ytterligare ett exempel på paragrafrytteri är att Skolverket invänder emot att barn till arbetslösa portas från förskolan i flera kommuner i dessa tider av personalbrist, då man menar att det inte är förenligt med skollagen.
Skolverkets jurist Maria Olausson förklarade att Skolinspektionen kan granska kommunbeslut. ”Att barn har rätt till 15 timmars förskola i veckan oavsett är ingenting som man i dagsläget kan begränsa. De har fortfarande rättighet till förskola utifrån skollagstiftningen” (GT 24/3).
Man får vara tacksam för att vissa politiker åtminstone tänker längre. ”I vanliga fall hade jag blivit förbannad, men i det läge som råder nu så är det inte i vanliga fall”, menade utbildningsminister Anna Ekström (S) (SR 24/3).
Hon har rätt i att det i en sådan här tid borde det finnas utrymme för kreativitet.
Bristen på läkemedel mot corona gör till exempel att vården testar andra alternativ, som ett som ursprungligen utvecklades mot ebola. Där har Läkemedelsverket beviljat en så kallad beredskapslicens, så att läkemedlet kan användas på svårt sjuka patienter trots att det inte är godkänt.
Myndigheter och byråkrati är värdefulla delar av ett väl fungerande samhälle, eftersom regler skapar transparens och rättvist bemötande. Få efterfrågar totalt kaos eller önskar att enskilda tjänstemän ska få göra som de behagar, men nog går det att finna en kompromiss mellan robotlik hantering och vilda västern.
Just nu anpassar sig de flesta. Vi jobbar hemifrån, riskgrupper avstår från att gå på restaurang, äldre stannar hemma och under en period träffar vi inte nära och kära. Det är inte mer än rätt att även byråkraterna visar samma flexibilitet.
.
.
