Carolin Dahlman: Myndigheter utan koll slarvar bort dina pengar
På tisdagen avslöjade Aftonbladet att var fjärde efterlyst brottsling som man granskat hade kunnat leva precis som vanligt, många dessutom med hjälp av bidrag från oss andra (26/6).
Rymmarna hade bland annat fått barnbidrag, pension och bostadsbidrag under tiden de varit efterlysta, och både Skatteverket, Transportstyrelsen, Pensionsmyndigheten, Kronofogden och Försäkringskassan hade hade haft kontakt med dessa damer och herrar. Men i brist på samarbete mellan myndigheterna eller tydliga rutiner för att dela information kunde kriminella komma undan – och skattebetalarna utnyttjas.
”Det är ett hån mot brottsoffren och alla som gör rätt för sig i samhället. Ett typexempel på Sveriges blåögdhet”, röt Sven-Erik Alhem från Brottsofferjouren.
Blåögdhet, lättja, brist på kreativitet? Vad som gjort att man inte lyckats hitta ens personer som inte försökt gömma sig är ett mysterium, men illa är det oavsett.
Polisen som ska se till att bovarna fångas in fokuserar visst mest på om deras folkbokföringsadress har ändrats. ”Det är ju det man har att gå på”, förklarade Göran Pettersson, chef vid polisen handräckningsgrupp i Stockholms city. Hmm. Vad sägs om google, ratsit, merinfo, Facebook, ja till och med Flashback? Det är ganska enkelt att få fram information om människor idag. En av personerna i Aftonbladets genomgång hade också stoltserat med sin tjusiga Hummer i sociala medier och dessutom berättat att han bor i Göteborg. Det kan inte ha varit alldeles omöjligt att få tag i honom.
Mycket borde styras upp. Polisens it-system borde larmas så fort en efterlyst persons personnummer dyker upp någonstans i myndighetsdjungeln. Andra myndigheters system borde också få en hint. Dessutom måste även samordningsnummer, tillfälliga id-nummer för icke folkbokförda, naturligtvis bli sökbara.
De olika delarna av byråkratin borde hjälpa varandra – för att visa oss skattebetalare respekt. Pengarna som dessa personer tillåts kvittera ut kommer ju från dig och mig, och det är inga småsummor vi betalar i skatt.
En 45-åring som bor i Kristianstad och tjänar 30 000 kronor i månaden får behålla 22 889 kronor. Arbetsgivaren betalar 39 426 kronor eftersom hen även betalar arbetsgivaravgift. Hela 16 537 går till skatter. Dessutom betalar vi moms på det vi köper i affären, bensinskatt och alla möjliga olika avgifter och skatter.
Innan Alliansen fick makten av svenska folket 2006 var det än värre. 2005 fick någon som tjänade 30 000 kronor bara behålla 19 896 och skatten låg på 19 842. Den rödgröna regeringen valde att inte dra tillbaka de skattesänkningar som alliansen införde, men det är svårt att tro att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ihop med Vänsterpartiet självmant hade kommit på jobbskatteavdraget. De gillar att ta ut ”sin” procent.
Stefan Löfven (S) har bland sagt att ”det är ingen tvekan om att de som har det allra bäst ställt, de kan bidra mer än de gör i dag” (Aftonbladet 3/3).
Men innan han åter tar skatterna till nya höjder borde han se över om de slarvas bort. Fallen i Aftonbladet är sannolikt bara exempel, illavarslande järtecken.
