Carolin Dahlman: Carolin Dahlman: Sanna liberaler sänker skatter
"Borgerliga partier är osunt besatta av sänkta skatter", skrev Expressens ledarsida häromdagen (23/6) och alla som trodde att sidan var liberal fick sig en tankeställare. Hade den blivit hackad? Var ordinarie ledarskribenter kidnappade och ersatta av ett gäng från Tiden, Katalys eller ETC? Det verkade inte bättre.
Ledarsidan menade att skattesänkarlinjen hade passerat sitt bäst-före-datum och klagade på att Centerpartiet kräver en ny skattesänkning i förhandlingarna inför höstens budget. Att sänka skatten för pensionärer och löntagare skulle bli för dyrt tyckte man, och eftersom Annie Lööf (C) hade presenterat förslaget även 2017 sågs det nästan som en generande upprepning.
Sänka skatten. Den gamla slagdängan liksom. Byt skiva. Zzzz.
Enligt Expressen var skattesänkningar ingen lämplig "stimulanspolitik", och de enda sänkningar man kunde se som relevanta var exempelvis värnskatten som var "tillväxthämmande". Jobbskatteavdragen hade enligt Expressen varit kloka då de la grund för arbetslinjen. Det vill säga, skattesänkningar var till för att få oss att jobba er och stimulera BNP, inte för att folk skulle få behålla sina egna löner.
Det är inte en liberalism jag känner igen. Den ideologi som jag drogs till värnade om varje individs rätt till sig själv och sitt arbete. Detta till skillnad från socialismen, som tycks utgå från att vi ägs av våra regeringar som kan behandla oss som en slags marionettdockor för sina övergripande syften.
Även Dagens Nyheters ledarsida (som också den kallar sig liberal) skrev häromdagen att "strävsamhet, ambition och eget arbete måste vara viktigare än att äga och låna" för "annars kan inte människor med nya idéer utmana det bestående och ekonomiska skillnader riskerar att stelna i oöverstigliga klyftor". De ansåg att jobbskatteavdrag och rut hade varit bra, då dessa infördes av "goda skäl", nämligen att det ska löna sig mer att arbeta (23/6).
Men att hålla skatterna nere borde för en sann liberal INTE främst vara ett sätt att kickstarta ekonomier eller få oss alla att arbeta hårt och ambitiöst för det gemensammas bästa. Den typen av social ingenjörskonst där du som individ ses som ett verktyg i ett bygge missar ju att du är en människa – och att pengarna är egentligen dina, inte sällan något du fått i utbyte för att du slitit på ett jobb du kanske inte ens tycker om.
Expressens ledarsida läxade upp borgerligheten som man menade borde inse att behoven framöver kommer att vara enorma. Välfärden, rättsväsendet, försvaret, infrastrukturen med mera behöver pengar.
Och visst, kärnverksamhet måste fungera då vi inte kan bygga upp domstolar och militäranläggningar på egen hand. Men kanske borde sidan i stället uppmärksamma utgifter, slöseri och ansvarslös generositet? Om vi exempelvis kapar i kostnader för kultursatsningar, tänker över biståndsbudgetar eller inser vilka enorma effekter migration och kravlöshet får för skattebetalarna, går det att dra ner och slippa belasta folk ytterligare.
Eller vad sägs om att bygga visioner om ett samhälle där vi tar större ansvar över våra egna ekonomier och därmed blir mindre beroende av den gemensamma välfärden (som uppenbarligen har brister oavsett hur många kronor vi skickar in i den)?
Att slött säga att skattesänkningar är passé, eller bara är ett sätt att manipulera skattebetalarna till att jobba fler timmar, känns inte liberalt. Var går gränsen i så fall? Kan de inte bara ta in hundra procent och dela ut extra fickpengar till flitigaste arbetsmyrorna? Den typen av tankar trodde jag hörde de illröda till...
Jag må vara hopplöst omodern, men jag är osunt besatt av skattesänkningar. För din skull.
.
.
Läs gärna också
Ledare: Säg mig vem som liberalast är
