Danielssons arrogans opassande för en tjänsteman

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Janerik Henriksson / TT

Migrationsverkets generaldirektör fortsätter att göra politiska uttalanden. Det är oacceptabelt för den som inte är politiskt vald för sitt uppdrag. Folk behöver kunna lita på att han gör sitt jobb och inte driver kampanj.

"Sverige har inte knäckts av dessa 163.000 som kom -15. Hur många av er har fått det sämre? Hand upp." Så sa Migrationsverkets generaldirekt Anders Danielsson i Almedalen (3/7).

Hans uttalande var av samma slag som Fredrik Reinfeldts ”Hur var det att fira jul i kollaps? Brann granen? Tog maten slut? Ramlade huset ihop?” Eller komikern Henrik Schyfferts om att asylmottagandet under 2015 kostar oss ”två quattro stagionis, en stor Fanta och ett netflixabonnemang att rädda livet på 80 000 människor.”

Poängen de vill få fram är att Sverige mår gott och svenskarna har det bra. Levnadsstandarden är hög och välfärden fortfarande av hög klass. Vi borde ha utrymme att hjälpa dem som flyr.

    Problemet är bara att många inte känner sig som några krösusar, och framför allt att det är många som ser hur en hög invandring inte bara kostar idag utan kan leda till ökade kostnader under kommande år. De som är beroende av ekonomiskt bistånd eller lever på knapp a-kassa eller pension märker av marginaler och deras oro är verklig.

    Att medelklassen ofta bor i områden långt bort från bilbränder eller arbetslöshet tycks ha gjort dem farligt närsynta. Man går runt på Södermalm i Stockholm och folk där ser ut att ha det bra i sina blänkande sneakers och dyra barnvagnar. Det finns ytterst få burkor på Söder. De enda skägg man ser tillhör hippa hipsters som dricker ipa-öl och pratar om vikten av generositet. Där spelar kanske förlusten av några hundralappar inte så stor roll, man kanske till och med kan klara sig även med några tusen mindre. Medelinkomsten är hög.

    Men för många andra spelar marginaler roll. För den som är sjuk, arbetslös eller lågavlönad har varje krona ett värde. Och då blir de miljarder som läggs på dyra boenden för ensamkommande eller tandvård, skola, barnbidrag för nyanlända på riktigt. Deras trygghet hotas när myndigheter och politiker slarvar, slösar eller misslyckas.

    När Danielsson lite högfärdigt avfärdar människors orosmoln talar han utan ett uns av förståelse eller respekt. Han sitter där med sin jättelön och sina förmåner, sin etablerade position i samhället, och skrockar hånfullt åt dem som pantar tomburkar eller letar rabattkuponger. Ignorerar dem som köar i timtals i vården.

    Det är en attityd som återkommer, gång på gång i debatten. Man hör människor som bor i luftiga våningar, dricker champagne och åker i första klass på weekendresor tala om vikten av att värna öppna gränser oavsett vad det kostar. De bär sin goda gloria som en accessoar, något att stoltsera med på mingelpartaj.

    Anna Dahlberg på Expressen kommenterade på Twitter ”Anders Danielsson, GD på Migrationsverkt, visar återigen att han är en aktivist med svajig verklighetsförankring”. Ja, det är inte första gången denne myndighetschef – som borde vara opolitisk och enbart verkställa de beslut politikerna fattat – blandar in sina egna åsikter på ett nästintill odemokratiskt sätt. Han är inte vald av folket men uttalar sig ändå.

    ”Det är klart att det är en kris, men inte för oss. Det är en kris för dem som flyr”, sa han i september (Aftonbladet 11/9). Han har vid flera tillfällen kritiserat dem som föreslagit åtgärder för att minska asyltrycket och innan gränskontrollerna infördes meddelade han att han inte trodde att detta skulle påverka flyktingströmmarna.

    Arrogansen i detta kan leda till polarisering i samhället, frustration och framväxten av populism.

    Byråkratins värde ligger i dess gråtrista förutsägbarhet. Lagom beiga tjänstepersoner ska följa de snitslade banorna – formade via demokratiska beslut av folkvalda – och inte lattja omkring på off-pist-äventyr. Risken är att man till slut behöver ringa en räddningshelikopter.