Malin Lernfelt: Det är inte orättvist att vissa jobbar hemma
Livet är sällan rättvist. Framför allt är det inte likadant för alla. Särskilt inte arbetslivet. Vad någon uppfattar som en fördel kan någon annan se som en nackdel – eller tvärtom. På senare tid har det uppstått en debatt om orättvisorna i att man inom vissa yrkeskategorier, främst i tjänstemannasektorn, kan arbeta mycket hemma samtidigt som andra måste vara på plats under hela arbetstiden. Det har till och med gått så långt vissa hävdar att hemarbete kan komma att ses som en löneförmån.
I en intervju i Dagens Nyheter (20/8) menar till exempel Jonas Grafström, forskare och vice vd på forskningsinstitutet Ratio, att det i förlängningen kan bli så att de som inte har möjligheten att arbeta på distans kan komma att kräva kompensation. Jonas Grafström anser att det kan betyda många tusenlappar per månad att jobba hemifrån. “Distansjobb kan motsvara 10 procent av lönen”, säger han.
Visst, det är på många sätt bekvämt att arbeta hemifrån. Man kan arbeta barfota i pyjamasbyxor, behöver inte vänta på bussen eller sitta i bilköer och man slipper oron över inställda tåg. Man kan också slänga en tvätt under en femminuterspaus och inte sällan är det möjligt att hämta barn tidigare från förskola och fritids för att sedan återuppta jobbet när middagen är avklarad. Allt detta är omöjligt för den som arbetar på förskola eller i en fabrik. Och ja, man kan spara en del på att slippa betala för busskort eller bensin.
Samtidigt är det ett faktum att de som arbetar i sektorer som tillåter mycket distansarbete ofta har så kallad förtroendearbetstid. Arbetstiden har inte har någon skarp avgränsning och det inte betalas ut någon ytterligare ersättning för extra timmar eller obekväm arbetstid. Samtidigt som sjuksköterskan äger sin egen tid till 100 procent samma sekund som hon stämplar ut, förväntar sig många arbetsgivare inom tjänstesektorn att deras medarbetare ska vara tillgängliga i princip dygnet runt och att uppgifter ska bli klara oavsett om det innebär 10 timmars arbetstid, helg- eller kvällsarbete.
”Arbetstiden har inte har någon skarp avgränsning.”
Extra tydliga blir skillnaderna när man kopplar ihop dem med diskussionen om karensavdrag vid sjukdom. LO kämpar för att synliggöra den orättvisa de anser att avdraget är. I sitt tal i Almedalen lyfte även Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson frågan. Vänstern menar att det är att straffa arbetare med ett karensavdrag, eftersom många tjänstemän kan undvika att förlora inkomst vid sjukdom genom att arbeta hemma trots feber och förkylning.
Vad LO och S inte bryr sig om är att den tjänsteman som sjukanmäler sig vid återgång till arbete inte bara förlorat en dagsinkomst på grund av karensavdraget, utan därtill ofta måste jobba många obetalda extra timmar för att ta igen det som missats. Är man utloggad är det ingen vikarie som går in och utför ens uppgifter.
Vi måste acceptera att alla arbeten har såväl för- som nackdelar. Är det så att friheten att styra över sin egen tid och plats är det man tycker är viktigast, är det lämpligt att välja ett yrke där det är möjligt. Att kräva kompensation för att vissa kan och får jobba hemifrån, samtidigt som man själv inte har den möjligheten – men väl andra fördelar – är helt orimligt.
