Du har rätt att ha knäppa åsikter (och ”Jimmie moments”)
En demokrati med yttrandefrihet – och respekt för att fria individer tänker och tycker olika – måste acceptera att folk har synpunkter och värderingar som man själv tycker är alldeles kokobäng, dåraktiga, vrickade.
Ändå finns det personer som är så ängsliga att de inte törs mötas av eller bemöta åsikter de tycker är obehagliga eller fel, utan i stället önskar att de försvann. Quick fix kan man tycka. Men det är som sätta gaffatejp på en brustet rör – en dag flödar det ändå. Än värre.
I torsdags skrev till exempel fyra riksdagsledamöter från Vänsterpartiet att de avstår Almedalen så länge ”polisen och Säpo väljer att ge nazister fritt spelutrymme” (27/6).
Fritt utrymme? Ingen i vårt land ges frihet att göra exakt hur de behagar. Trafiken regleras, liksom hur vi bygger, arbetar, anställer, jagar, röker och så vidare. I det organiserade regellandet Sverige får man ju straff för att ha sålt jordgubbar på fel ställe. Gott så, viss ordning behövs så länge många ska trängas på samma yta.
Dock bör vi i en öppen demokrati få ha åsikter som är helt skogstokiga. Vi bör få göra som vi själva vill så länge vi inte skadar någon annan – och att denna någon annan får lite magont av att en person är för höger eller vänster räknas inte…
”Vi tänker inte riskera vår säkerhet och trygghet”, skrev debattörerna, och nämnde att en person som är aktiv i NMR ville anordna ett torgmöte. Men det är faktiskt ingen säkerhetsrisk, så myndigheterna har gjort rätt bedömning. Att förbjuda en del från att prata och dela ut broschyrer är fegt.
Lika fegt är det att lägga munkavle på seriösa journalister.
Journalistklubben på GP försökte nyligen få en kontroversiell ledartext att klassas som ett arbetsmiljöproblem. Den hade skadat varumärket, menade facket, som larmat högsta ledningen efter att skådespelaren Kjell Bergqvist bojkottat tidningen och vägrat ställa upp på en intervju. ”Det finns till och med medarbetare som privat inte vill tala om att de jobbar på GP”, sa en representant.
Lyckligtvis var chefredaktören Christofer Ahlqvist mer sansad. ”Vi publicerar saker som rör upp känslor. Att låta det påverka vad vi publicerar vore en farlig väg att gå” (Medievärlden 28/6).
Ja, var går annars gränsen? Texten beskrev hur skribenten märkt att det var svårt att få tag i köttbullar i en matbutik; den uppmanade liksom inte till folkmord eller socialistisk diktatur. Om en vänsterskådis surar över detta bör man möta med ”jaha”.
Människor kommer att bli upprörda över alla möjliga saker, och det är alldeles utmärkt. Tyck, bli förbannad, hata, älska, fräs, skriv, ring jourhavande. En fri debatt är härligt uppfriskande och betydligt mer välkommen än en trång åsiktskorridor full av människor som räds att trampa snett.
Att stoppa vissa åsikter hotar den demokrati som lägger grunden för vårt fria, individualistiska samhälle. Jag fortsätter därför att slåss för din rätt att vara knäpp. Jag säger emot i stället för att säga ”håll käften”.
Apropå köttbullar kan jag tycka: vad f-n, var glad över att det finns en matbutik alls och att samhället är fullt av alternativ :)
Tyvärr bakom betalvägg...
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.