GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

En allmän medieservice

Det är allmänheten som avgör om public service klarar sitt uppdrag.
Ledare • Publicerad 13 juli 2021 • Uppdaterad 15 juli 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Klarar publikens granskning?
Klarar publikens granskning?
Foto: Christine Olsson/TT

Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén, skriver i ett upprört debattinlägg i SvD om Moderaternas idérapport ”Mediepolitik för mångfald” att svenska medier hotas av politisk styrning i stil med auktoritära regimer: ”Att ha revisorer, anställda inne i bolagen, som utses direkt av politiska representanter – bortom styrelsens och företagsledningens inflytande – för tankarna till regeringsskick med en styrning och kontroll som vi aldrig tidigare har upplevt i Sverige.” Hon beskriver hur totalitära politiker bär sig åt för att förändra ett samhälle i odemokratisk riktning: ”Först tar man kontroll över medierna, eller underminerar dem.”

Det låter förfärligt. Bakom kopplingen ligger det skissade förslaget gällande public service i moderatdokumentet som formuleras: ”En oberoende revisionsfunktion inom respektive programbolag ska inrättas. Revisionsfunktionen ska ansvara för breda och vetenskapligt grundande granskningar av bolagens saklighet och opartiskhet samt ha en drivande och granskande roll i den nya tillstånds- och budgetprocessen.”

Dessa internrevisorer ska enligt rapportförfattarna utses av förvaltningsstiftelsen som äger samtliga aktier i SVT, SR och UR. Det är också den stiftelsen som nominerar styrelserepresentanterna i respektive bolag. Numera får inga aktiva riksdagsledamöter sitta med i förvaltningsstiftelsens styrelse men det är regeringen som på förslag från partierna utser ledamöterna.

I den moderata rapporten heter det också: ”I flera europeiska länder, som under senare år har utvecklats i auktoritär riktning, har regeringar på olika sätt sökt ta kontroll över statliga mediebolag. Det är en utomordentligt allvarlig utveckling, ägnad att undergräva fria medier, yttrandefriheten och därmed det öppna samhället och den demokratiska rättsstaten.”

Vad gäller dagstidningar och andra publikationer betonas i moderatrapporten att mediestödet inte bör underställas statliga etiska eller andra krav på den redaktionella produkten.

Tydligare kan det inte bli att den moderata idégruppen vill att staten ska hålla fingrarna borta från att styra svensk press och andra privatägda medier. Det är väldigt långt till regeringar som hårt kontrollerar medier. Det låter inte alls som att Moderaterna är ute efter att kopiera en sådan modell, utan i själva verket vill finna vägar som garanterar att Sverige undviker den. Det borde förstås ha framkommit i UR:s vd:s debattinlägg. Moderaterna har inget med auktoritära regimer att göra.

Bakom Sofia Wadensjö Karéns reaktion ligger snarare en annan mening, den att nedläggning av UR föreslås, att verksamheten ska tas över av Sveriges Radio och SVT. Men med raderna om internrevisionen kom så möjligheten till denna andra ingång på debattinlägget.

Finns det då ingen poäng i kritiken från UR:s vd? Jo, faktiskt.

Public service är speciellt. Den är till sin natur ett undantag från statligt oberoende och fria medier, med ett särskilt givet uppdrag och totalt skattefinansiering. Exempelvis är public service roll i totalförsvaret av särskild vikt. Något som uppmärksammades särskilt i samband med avslöjandet att en reporter på SR Ekot hade en relation med den utvisningsdömde islamist som vederbörande rapporterade om. Något som Ekot sedan dess inte heller har klarat av att ta tag i på allvar.

Någonstans definieras alltid public service av beställaren. I förlängningen är det skattebetalarna, väljarna, medborgarna. Det gör att allmänhetens valda representanter, politikerna, kommer att fastställa villkoren för de allmänna medietjänsterna, vilken roll de har i freds- och krigstid, hur finansieringen ska se ut, hur brett eller smalt uppdraget ska vara.

Det är viktigt att det är ett uppdrag som tas på allvar av de politiska partierna, att man diskuterar hur de gemensamt finansierade medietjänsterna ska tjäna allmänheten. Ska det uppdraget innebära också rapportering om och granskning av den sittande makten, vilket det bör göra, så måste också vikten av journalistiskt oberoende i verksamheten markeras. Moderaterna menar att en revision ska säkra att det uppdraget fullföljs. Men här finns det fog för att fundera över på vilket sätt ytterligare en införd nivå av utsedda representanter ska garantera saklighet och opartiskhet. Det finns i slutänden bara en kontrollstation som kan avgöra om public service uppfyller sitt uppdrag och på lever upp till vad de lovar. Det är allmänheten och andra fria medier. Bättre kontrollstation finns inte.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.