Få inte klimatpanik för att solen skiner

Det har varit väldigt varmt i sommar och det är lätt att koppla det till global uppvärmning och börja tänka katastroftankar. Sådana kan dock tyvärr gynna den som har miljö i sitt partinamn - oavsett om dess lösningar är bra eller inte.
Ledare • Publicerad 10 augusti 2018 • Uppdaterad 14 augusti 2018
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Vegard Wivestad, Grøtt

Det är inte bra när debatten styrs av rädsla i stället för förnuft, av kortsiktighet i stället för kunskap. Tyvärr riskerar sommarens hetta att värma upp opinionsläget för MP trots att partiets förslag mest liknar plakat- och symbolpolitik.

För det första har temperaturen alltid gått upp och ner. I tusentals år har jorden gått från istid till mellanistid och tillbaka igen. Under bronsåldern och medeltiden kunde man odla vindruvor i Sverige och forskarna vet inte riktigt varför det blev så – men det kan knappast ha med våra Thailandsresor att göra eller ha påverkats av vår konsumtion av t-shirts. Enligt den statliga myndigheten SGU har den globala temperaturen faktiskt sjunkit de senaste årtusendena.

För det andra variera även vädret på kort sikt. Det har till exempel varit svår torka i Sverige förut, både 1955, 75, 83 och 92. Förra sommaren var den kallaste på 155 år och det kommer helt enkelt att gå upp och ner, för naturen är svår att förutsäga.

Därmed inte sagt att klimatkrisen och den globala uppvärmningen är ett påhitt; vår livsstil kan mycket väl ha höjt temperaturen och påverkat vädret; dessutom kan vi ju inte så lätt röra oss om det skulle bli för obekvämt här hemma; huset står där det står och jobbet ligger ju där det ligger. Men om nedkylning är ett mål är det likväl viktigt att hålla huvudet kallt, att man inte drar mer långtgående slutsatser än nödvändigt utifrån det som händer framför näsan precis just nu.

Den enkla lösningen är att gå tillbaka till i utvecklingen, att vi slutar röra oss över världen, ja ens inom Sverige, att vi slutar hitta kiwi i butiken och ha råd att köpa nya jeans. Miljöpartiets flygskatt och bensinskattehöjningar signalerar ju det, att vi alla ska bo på en plätt och stanna där och i sitt tal i Almedalen talade Isabella Lövin (MP) om att vi borde äta mer inhemskt producerad mat. Det finns de inom partiet som vill att vi ska jobba mindre för att tjäna mindre för att kunna konsumera mindre.

MP:s stolthet Klimatklivet har kritiserats för att vara byråkratiskt och ineffektivt. Det består till större delen av projekt för laddstolpar och dessutom en satsning på klimatångestterapi – det kommer kort sagt knappast att rädda världen. På fredagen aviserades att man vill satsa 50 miljarder kronor under fyra år på förnybara bränslen och nya cykelbanor, men bara för att ordet ”klimat” finns med betyder det inte att det gör nytta.

Det vore mycket bättre att stimulera industrin och företagen att finna innovativa, klimatsmarta lösningar och att peppa påhittiga forskare att utveckla kärnkraften, ta fram miljövänliga bilar och finna sätt att producera och återvinna våra höstkläder med ren teknik.

Dessutom är de värsta miljöbovarna inte vi svenskar, för vi eldar mindre med kol till exempel. Sveriges elproduktion består till 80 procent av koldioxidfria alternativ, och våra 5,6 ton koldioxidutsläpp per person ligger långt under EU-snittet på 8,7 ton per person.

Vi skulle vinna mer på att påverka andra EU-länder samt styra biståndet till att hjälpa andra att bli lika miljömedvetna än vi än att dämpa vår konsumtion och skrika mea culpa varje gång vi äter en hamburgare. Det skulle ha större effekt.

Jag tror att det berikar oss att vi lever i en global värld där vi ser andra världsdelar och får förståelse för andra kulturer. Jag är glad över hur marknadsekonomin har höjt vårt välstånd så att vi har råd med dyra mediciner i sjukvården och hygieniska toaletter hemma.

Och jag är övertygad om att vi kan fortsätta leva gott utan att påverka klimatet alltför negativt – om vi bara har inställningen att utveckling är bättre än avveckling, att problem kan lösas med kreativitet i stället för kräftgång och att lösningen finns till höger och inte vänster.

Om sommaren 2017. Uppgiften gäller högstatemperaturen.

Senast Sverige upplevde sämre sommarvärme stod det 1862 i almanackan. Maximitemperaturen under juni till augusti blev 28,0 grader i Oskarshamn den 18 juni och i Kalmar den 19 juni, rapporterar SMHI.Lika blygsam högstatemperatur uppmättes även 1922, men för att hitta lägre får vi alltså backa 155 år. Sommaren 1862 var det avgjort under 28,0 grader som mest.Medelhavsområdet har i sommar haft långvarig och plågsam hetta. Den verkliga varmluften spred sig även norr om Alperna. Men inte till Sverige. Varför?"Grundtipset får ändå vara att det är slumpen. Det är det som vi meteorologer brukar dra till med när vi inte har något bättre svar", skriver en anonym bloggare på SMHI:s hemsida och avslutar:"Under alla omständigheter ska en svensk sommar kunna prestera bättre än vad vi bevittnat i år!"Fotnot: Årets högsta temperatur 30,1 grader noterades i Oskarshamn den 28 maj (som inte räknas som sommarmånad).

Dahlman kommenterade klimatfrågan i TV4 Nyhetsmorgon_

Läs gärna också:

Carolin DahlmanSkicka e-post