Fackpamparnas eller LO-arbetarnas val?

Men att hon har etablissemanget inom LO med sig betyder inte med nödvändighet att hon har LO-arbetarna på sin sida. Att stödet bland LO-arbetarna skulle vara lika stort som bland ombuden och de olika LO-förbunden är långtifrån självklart. För om det är något som karaktäriserar utvecklingen för LO-sfären de senaste åren så är det att den gått i otakt med sina egna medlemmar.

Parallellt med att LO sedan 1990-talet har förlorat hundratusentals medlemmar och organisationsgraden har fallit stort har allt fler LO-arbetare övergett Socialdemokraterna. I förra riksdagsvalet röstade en klar majoritet av medlemmarna på ett annat parti än S, enligt SVT:s stora vallokalundersökning. Ändå fortsätter många LO-förbund att ta av medlemmarnas pengar och skänka dem till Partiet. Även om många, många LO-medlemmar har övergivit S har facktopparna sannerligen inte gjort det.

I denna problembild utgör Gideonsson inte något undantag, även hon har en bakgrund inom Partiet. 1989 blev hon distriktsombudsman för SSU i Västerbotten och sedan 2017 sitter hon som suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott.

I egenskap av ordförande i Handelsanställdas förbund är hon ytterst ansvarig för den häxprocess som Handels har drivit mot en demokratiskt vald klubbordförande på grund av att denne samtidigt var aktiv företrädare för Sverigedemokraterna. En process som slutade med vinst för ledningen och Gideonsson och förlust för de lokala klubbmedlemmarna.

Nyligen i en intervju med SVT Nyheter ansåg hon att det var ett ”problem” att så många av LO-medlemmarna röstade på SD (SVT Nyheter den 20 maj). Det är en märkligt inställning för att komma från en facktopp.

I vilken annan organisation, partierna undantagna, anses det vara ett ”problem” hur medlemmarna röstar i allmänna och fria val? Är det fackförbundens uppgift att göra sig till domare över hur medlemmarna röstar – oavsett vilket parti det handlar om? Vad tror Gideonsson de många medlemmar som ”röstade fel” tänker när det utmålas som ett ”problem” av sin blivande ordförande? Hur hade reaktionerna varit om Göran Arrius, ordförande för Saco, gått ut till hela folket och berättat att anser det vara ett ”problem” att många akademiker röstar på S?

Och av samma intervju – liksom i flera andra – framgick också att det nära samarbetet med S ska fortsätta, i den refererade intervjun kallade hon den facklig-politiska samverkan för ”jättebra”. Bra, för vem? För facktopparnas framtida karriärer? För S?

Är Susanna Gideonsson LO-arbetarnas val till ny ordförande? Det är högst tveksamt med bakgrund av ovanstående. De osunda banden mellan parti och fack är en black om foten i en tid när mängder av LO-arbetare har övergivit Socialdemokraterna. Vad LO skulle behöva är en ordförande som oreserverat sätter de egna medlemmarnas intressen i första rummet och överlämnar partipolitiken till väljare och riksdag.

Det är också en rimlig ordning, varför ska en facklig centralorganisation över huvud taget binda upp sig vid ett enskilt parti?