Annons

Får skatter vara hur godtyckliga som helst?

Skattesystemet kan inte utgå från minsta motståndets lag, eller från vilka grupper som skriker högst när en ny skatt införs.
Ledare • Publicerad 12 januari 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Henrik Montgomery/TT

“Det är bara fantasin som sätter gränserna för vilka skatter som kan införas”, säger Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet, till näringslivets medietjänst fPlus (7/1). Det nedslående uttalandet handlar om de så kallade punktskatterna, extra konsumtionsskatter på vissa varor. Köper du exempelvis snus, vin, bensin eller stora mängder naturgrus betalar du inte bara moms, utan även en eller flera extraskatter.

I enstaka fall kan sådana skatter fylla syften bortom att dra in pengar till finansministerns eskapader. Genom att skatten höjer priset på produkten minskar konsumtionen. Koldioxidskatten bidrar exempelvis till klimatomställningen, eftersom det blir dyrare att släppa ut. Trängselskatterna som införts i Stockholm och Göteborg har bidragit till att minska trafiken i rusningstid, och därmed utsläppen.

Annons

Problemet är att politiker allt oftare tycks strunta i om sådana skatter fungerar som styrmedel eller inte. Snus är enormt mycket hälsosammare än cigaretter, men beskattas ändå nästan lika hårt. 2017 infördes en skatt på kemikalier i hemelektronik. Syftet sades vara att minska användningen av flamskyddsmedel. Men hur mycket sådant som finns i en produkt spelar ingen som helst roll. Istället är det varans vikt som avgör skatten. Köp din tvättmaskin i Danmark, tycktes det verkliga budskapet vara. Klas Elm, vd på Elektronikbranschen, menar att skatten minskat försäljningen för svenska elektronikhandlare med sex miljarder kronor. (Computer Sweden 18/9 -19)

Den omdebatterade flygskatten saknar på ett liknande sätt miljöeffekter, men ska åtminstone tack vare Centerpartiet och Liberalerna omvandlas till miljöstyrande start- och landningsavgifter. I Danmark finns en sockerskatt som införts med folkhälsoargument. Men istället för hälsoeffekter fick danskarna ökad svarthandel – och en ny intäktskälla för den organiserade brottsligheten. Danskarna köper idag mer godis än tidigare, fast på utlandssemestrarna. (DN 20/6 -19)

Regeringen Reinfeldt införde 2007 en skatt på trafikförsäkringar. Tanken var att trafikförsäkringen skulle bekosta trafikrelaterade vårdkostnader. Så blev det inte – men skatten finns ändå kvar, och redan hårt beskattade bilister får skicka in ytterligare tre miljarder till statskassan.

Sådan principlöshet är orimlig. Skattesystemet kan inte utgå från minsta motståndets lag, eller från vilka grupper som skriker högst när en ny skatt införs. Centerpartiet och Liberalerna har en tydlig uppgift när januariöverenskommelsens breda skattereform ska förhandlas fram: få bort de godtyckliga och orättvisa punktskatterna.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons