Carl-Vincent Reimers: Frankrike allt viktigare för europeisk säkerhet
Det var i förra veckan som den franska affärstidningen Les Echos basunerade ut beskedet: Kroatien köper 12 stycken stridsflygplan av typen Rafale av den franska tillverkaren Dassault. Affären, som är värd 999 miljoner euro, innebär att Saabs stolthet JAS Gripen som ingick i upphandlingen, går på pumpen, men framför allt att det lilla Medelhavslandet också nobbar amerikanska F-16.
Märkligt nog har nyheten knappt noterats i svensk media, förutom en artikel i Corren i Linköping, som med sin flygindustri av naturliga skäl berörs direkt av beslutet.
”Kanske kan kroaternas beslut bli en ögonöppnare.”
Att ett litet land i forna Jugoslavien vänder sig till den galliska tuppen i stället för den amerikanska örnen för luftbeskydd kan tyckas vara en marginell nyhet för oss i Norden. Men köp av stridsflyg är sällan enbart en affärsmässig kalkyl utan en viktig prioritering i den egna försvarspolitiken. I just det här fallet vittnar beslutet om en djupare förändring i synen på hur vi skapar säkerhet i Europa.
Med beslutet blir Kroatien första landet i det före detta kommunistiska östblocket som köper europeiska i stället för amerikanska stridsflyg, om man bortser från uthyrningen av svenska JAS-plan till Tjeckien och Ungern. Från Frankrike ser man detta som ett solklart steg mot att EU tar ett större ansvar för sin egen fred och säkerhet: ”Steg för steg bygger vi grundplattan för en europeisk strategisk kultur”, kommenterade Frankrikes försvarsminister Florence Parly beslutet (Challenges 28/5-21).
Som grädde på det franska moset valde ett annat land i EU:s sydöstra hörn, Grekland, i januari att köpa 18 Rafale-plan som ramen för en deal värd 2,5 miljarder euro. Samtidigt pågår diskussioner mellan de båda länderna om att rusta upp Greklands flotta. Något som bokstavligen kan få ringar på vattnet då spänningarna sedan en tid tillbaka ökat mellan Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland över gasfyndigheter i Egeiska havet. Och där Frankrike har tagit EU-landet Greklands parti.
Utvecklingen borde mana till reflexion för svensk säkerhetspolitik. Fram till i dag har NATO med USA i spetsen spelat den ohotade huvudrollen för fred och säkerhet i centrala och östra Europa. Så är det fortfarande, men Greklands och Kroatiens beslut visar att EU, med Frankrike i spetsen, spelar en allt viktigare biroll.
Hittills har dock försvarsminister Peter Hultqvist (S) och det svenska försvarsetablissemanget endast visat ljummet intresse för den europeiska dimensionen av försvarspolitiken. Kanske kan kroaternas beslut bli en ögonöppnare.
Carl-Vincent Reimers är ledarskribent
